Nya gränser väcker starka känslor

Experten tror på het debatt

– Tidigast 2019. Men förmodligen inte förrän 2023.
En ny kommunsammanslagning i Sverige dröjer – men debatten lär väcka känslor.
Det är kommunexperten Björn Sundström övertygad om.
Publicerad: 2012-10-29 07:30
LÄS OCKSÅ:
Björn Sundström, projektledare på Sveriges kommuner och landsting, kan det mesta om kommunindelning. I Sverige – och Europa. Svår och känslig fråga, konstaterar han.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
 [Förstora] 

Han har följt den kommunala utvecklingen i 35 år. Ända sedan den förra kommunreformen på 1970-talet. Han har utrett sammanslagningar och delningar och är dessutom huvudsekreterare i kommittén för Översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning.

– Just nu utreder jag dessutom kommunsammanslagningar i Albanien, Turkiet och Tjeckien.

Varsam hantering

Björn Sundström, projektledare på Sveriges kommuner och landsting, har med andra ord koll på utvecklingen.

– Det svåraste jag gjort var utredningen om Heby kommun skulle tillhöra Västmanland eller Uppsala län, berättar han för att tydliggöra de starka känslor som nya kommun- och länsgränser väcker.

– Heby var det värsta jag varit med om. Så det gäller verkligen att hantera dom här frågorna varsamt.

Han har just utrett för- och nackdelar med en sammanslagning av fem kommuner med Kalmar som nav. Resultatet vill han inte avslöja då beställaren ännu inte fått utredningen på sitt bord.

– Men trenden är ju att det blir allt mer diskussion om tänkbara kommunsammanslagningar.

Helt naturligt, enligt Björn Sundström.

– Många kommuner har det tufft och står inför svårigheter. Kostnaderna ökar, pensionsskulderna och f-n och hans moster. Men – inget händer!

Varför inte?

– Vill starka kommuner gifta sig med svaga? Det vill de inte i Albanien...

Och här?

– Det har jag inget svar på. Men medvetandegraden ökar, att något måste göras. Men att gå från ord till handling kommer att ta tid. Tidigast 2019 eller 2023, efter valen 2018 och 2022, kan det bli läge om riksdagen ger uppdraget.

Danmark bantade redan 2007 sina 270 kommuner till 98. Ingen ny kommun fick ha färre än 30 000 invånare, vilket ansågs vara den lägsta gränsen för att möta dagens och framtidens kommunala krav.

– I praktiken fick ingen ny kommun färre än 40 000 invånare, berättar Björn Sundström.

Urbanisering pågår

– Det är ju så, verkligheten var en annan vid senaste reformen på 70-talet. Då bodde, jobbade och förlustade man sig i kommunen man levde. I dag är rörligheten en helt annan.

Att ytterområdena, läs landsbygden, fortsätter tappa service är han övertygad om. Även med nya och större kommuner.

– Urbaniseringen pågår. De mindre orterna får locka med låga boendekostnader.

Hur många kommuner är lämpligt i Värmland?

– En enda kommun vore för stort. Det skulle fungera i Jämtland, som bara har Östersund. Det blir säkert färre kommuner i Värmland, men det är en lång och trög process.

Kasper Norling
054-19 98 45
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Fakta
Kommunhistoria

1863 kom första kommunreformen. Sverige delades in i cirka 2500 kommuner.

1952 ersätts 2281 småkommuner av 861 större.

1964 bantas de 861 till 282 så kallade kommunblock.

1974 är den senaste reformen genomförd och den moderna kommunen bildas. Finns i dag 290 i Sverige.

Just nu på ettan

Senaste nytt
I dagens NWT
I dagens NWT
Fredag och lön för väldigt många. I papperstidningen får du tips om vad du kan göra för pengarna.

Fynda på stan eller kanske gå och se Olle Ljungström i Mariebergsskogen i morgon?

Fler evenemangstips och butikserbjudanden i pappersupplagan. Missa inte det!

Webbfrågan
Vad saknar du mest på och i Vänern?

Parkväxande blomma.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.

Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se