"Sverige har misslyckats med integrationen"
SPECIAL: Flyktingpolitiken
Enligt professor Jan Ekberg är kostnaderna ett resultat av att Sverige har misslyckats med att integrera utrikesfödda.
I dag fortsätter NWT:s granskning av den svenska flyktingpolitiken.
Foto: Privat [Förstora]
Jan Ekberg är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Han har bland mycket annat forskat om invandringens ekonomiska effekter.
Forskningen visar att invandringen kostar det svenska samhället mellan 40 och 50 miljarder kronor varje år:
– Jag har tittat på alla poster i den offentliga sektorns utgifter, till exempel bidrag och andra offentliga transfereringar. Liksom kostnader för exempelvis skola och sjukvård. Jag har jämfört dessa kostnader mot vad gruppen bidrar med i skatter och socialförsäkringsutgifter. Skillnaden däremellan är mellan 40 och 50 miljarder kronor, säger Jan Ekberg.
Minskad arbetskraftsinvandring
Professorns sätt att räkna på kostnaderna har lett till en del debatt.
Jan Ekberg anser dock att han fått gehör för sin forskning, åtminstone av de politiska beslutsfattarna:
– Länge var det ingen som ville prata om de här kostnaderna. Jag menar att det är mycket bättre att lägga korten på bordet och i stället titta på varför det ser ut så här. Som jag ser det handlar mycket om en misslyckad integration.
Så har det inte alltid varit. På 50-, 60- och 70-talet strömmade arbetskraftinvandrare in i landet.
– Historiskt bidrog utrikesfödda till skatteunderlaget. De senaste 25-30 åren har anhörig- och flyktinginvandringen blivit allt större medan arbetskraftsinvandringen har sjunkit.
Misslyckad strategi
I takt med förändringen försämrades också möjligheterna till integration. Jan Ekberg hänvisar till ett experiment som statsmakten genomförde på 80-talet, kallat Hela Sverige-strategin.
– Tanken var att sprida ut utrikesfödda jämt över landet för att minska koncentrationen. Problemet var att de placerades i områden där det fanns gott om bostäder, men inga jobb, vilket givetvis försvårade integrationen.
Han ser två avgörande faktorer: svenskundervisningen och matchningen mot arbetsmarknaden.
– Kunskaperna i svenska är ett problem. På 50- och 60-talen var många jobb mer rutinbetonade och det krävdes inte lika goda kunskaper i svenska. I dag får inte utlandsfödda tillgång till arbetsmarknaden på grund av sämre möjligheter att lära sig svenska. Många slutför heller inte utbildningen, utan hoppar av.
”Mer aktiv politik”
Jan Ekberg ser konsekvenser av att flyktingar själva får välja vart i landet de vill bo:
– Många väljer att flytta dit deras landsmän bor och inte dit jobben finns. Man ska komma ihåg att det även i en lågkonjunktur finns 25 000 jobb i Sverige som inte kan tillsättas eftersom matchningen inte fungerar.
– En mer aktiv politik ökar också chanserna för utlandsfödda att få ett jobb.
Kan jag tolka dig som att Sverige hindrar integrationsprocessen genom sin invandringspolitik?
– Den svenska byråkratin kan ha den effekten. Ett exempel, som en undersökning av Riksrevisionen har visat, är långa handläggningstider när utomeuropeiska akademiker som läkare och sjuksköterskor ska få sina behörighetsbevis.
– Men det handlar nog än mer om att man inte stimulerar utrikesfödda att flytta dit jobben finns. Ett generöst välfärdssystem kan också hindra att utrikesfödda på egen hand aktivt söker sig till jobben.
Hur ser du på utvecklingen framöver, särskilt med tanke på att flyktingströmmarna ökar?
– De stora flyktingströmmarna beror ju på situationen i omvärlden. I dagsläget är det omöjligt att styra eftersom alla som vill får söka asyl i Sverige.
Jan Ekberg ser ändå positiva tendenser:
– Vad många nog inte känner till är att arbetskraftsinvandringen har ökat något de senaste åren. Det är en positiv utveckling.
Fler utrikesfödda arbetar
Professor Jan Ekberg har tagit fram siffror som visar att andelen utrikesfödda i åldrarna 16-64 år som arbetar har ökat med 2,9 procentenheter de senaste åren.
Samtliga siffror är hämtade från andra kvartalet varje år.
|
2010 |
61,4 procent |
|
2011 |
62,8 procent |
|
2012 |
64,3 procent |
För inrikesfödda i samma åldersgrupp ser siffrorna ut som följer:
|
2010 |
76,8 procent |
|
2011 |
78,4 procent |
|
2012 |
78,4 procent |
Siffrorna visar således en ökning på 1,6 procentenheter.









































































