80 procent av laxungarna dör i kraftverken
VÄRMLAND – HEDMARK: Forskarna ger projektet ny kunskap
Odlade laxar och öringar som transporteras upp till norra Klarälven på hösten vandrar ofta nedströms i ställt för att vandra uppströms och leka.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Det är några av de resultat som projekt Vänerlaxens fria gång redan har gett.
Forskarna vid Karlstads universitet har märkt både vuxen lax och utvandringsmogen smolt (laxungar) med radiosändare för att se hur de beter sig uppströms, mellan och nedströms kraftverken.
– Radiopejlingen ger en levande bild av vad fisken har för sig och vad den är utsatt för, säger Mikael Hedenskog vid länsstyrelsen..
En stor undersökning av fiskarnas gener har också varit ett viktigt bidrag.
Sammantaget har det lett till ett beslut om att inte längre transportera upp odlade laxar och öringar till lekområdena i norr. Däremot transporterar man upp storvuxen vild lax på mer än 5,5 kilo– något man tidigare har låtit bli eftersom man varit orolig för att stor lax har för mycket gener från Gullspångslax. Genetikerna har visat att det är fel.
Projektet har också lett till att norrmännen har satt ut laxrom på några ställen i sina vatten.
För att det ska bli fler laxar och öringar i älven måste man också i bland hjälpa naturen på traven genom utsättning av rom, yngel och laxungar i vattendragen.
Var i älven lekte fisken förr? Går det att återställa de områdena?
– En del områden som de forna strömsträckorna och forsarna i Höljes är bort för alltid, men de biotopkarteringer som vi gör visar var fisken leker nu och var de kan leka efter restaureringar.
Forna tiders fisktrappor fungerade dåligt.
– Moderna fisktrappor har en effektivitet på 90 procent eller mer. Och vi måste ha effektiva fisktrappor för att få hög återvandring, reproduktion i lekområdena och mycket lax i Vänern.
Ett alternativ till fisktrappor är att bygga så kallade omlöp - naturlika bäckfåror förbi kraftverken.
Forskarna vet nu att hundratals av utlekta fiskar vandrar söderut, men inte tar sig förbi alla kraftverken. De dör på gallren eller tynar bort vid kraftverken.
Projektet har visat att stora laxar, öringar och laxungar samlas i stim uppströms kraftverken. Det finns tekniska lösningar för att avleda dem bort från turbinerna till egna utskov - alltså utlopp - från kraftverksdammarna. Arbete pågår för sådana lösningar hela den 40 mil långa sträckan, så att fisken ska kunna ta sig ner ända till Vänern.
Lax i outbyggda älvar kan vandra tillbaka både två och tre gånger.
Källa:









































































