Klarälven kan bli eldorado för sportfisket
VÄRMLAND/HEDMARK: Vill få tillbaka lax och öring i hela den 40 mil långa älven
Det pågår ett projekt som syftar till att få tillbaka en stor del av de tiotusentals laxar och öringar som en gång vandrade hela den 40 mil långa sträckan för att leka.
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
I början av 1800-talet fångades mellan 10 000 och 30 000 laxar och öringar i älven vid Dejeforsen. Nu finns bara en spillra kvar av de ursprungliga stammarna.
Innan älven reglerades simmade fisken alltså 40 mil upp till Trysilälven och Femunden i norska fjällvärden och en del sannolikt också upp till Tandån i Sälenfjällen.
Hur stor är potentialen för sportfisket?
– Jag kan inte ge någon siffra ännu, men vi har stora förhoppningar på vad projektet kan ge för sportfisket, säger projektledaren Mikael Hedenskog vid länsstyrelsen.
– Laxforskare i Norge säger att Trysilälven kan bli topp tre i Norge vad gäller laxproduktion. Det finns plats för mycket lax i älven och mycket sportfiske vid alla strömmande vatten i älven och dess biflöden.
Projektet heter Vänerlaxens fria gång, kostar 25 miljoner kronor, ska pågå i 3,5 år och har nu kommit halvvägs.
Hur får man fisken förbi alla de elva vattenkraftverken och hur får man i gång laxproduktionen i Norge och tillflödena?
Genom att bygga högeffektiva fisktrappor eller så kallade omlöp – naturlika bäckfåror som grävs som slingor vid sidan av kraftverken. Under en övergångsperiod kan det bli fråga om att samla in och transportera lax och öring över gränsen i båda riktningarna.
Förr i tiden flottades timmer långs hela älven, och i dess biflöden. Vattenvägarna rensades från sten och andra hinder, som laxen och öringen var beroende av.
De områden där fiskarna förr lekte och växte upp måste återställas.
Vad bör göras? Och hur? Vad kan det kosta?
Forskare och experter anlitas
De frågorna ska Vänerlaxens fria gång svara på. Därför anlitar man forskare, och experter från myndigheter och institutioner på bägge sidor om gränsen.
– Det här är i första hand ett kunskapsprojekt, säger projektledaren Mikael Hedenskog. Men jag blir besviken om det inte kommit till effektiva och konkreta åtgärder för fiskens nedvandring i älven inom 3–4 år.
Den spillra av lax och öring som finns kvar i älven kommer inte längre upp än till kraftverket i Forshaga. Därifrån transporteras fisken upp till norra Klarälven, där den letar sig fram till lek- och uppväxtområden.
Hur beter sig den fisk som finns kvar i älven? Vilka fiskar leker, och var? Hur många utlekta fiskar tar sig förbi kraftverken på vägen ner till älven?
Om ett och ett halvt år har projektet alla svar. Om några månader kommer en hel del delresultat.
Men redan nu görs en del åtgärder i älven.
Förr i tiden användes älven för timmerflottning. Älven och dess biflöden rensades från sten och andra hinder för timmerstockarna. De hindren var laxen och öringen beroende av. Nu ska en del av de förstörda älvsträckorna restaureras.
Svenska, norska och amerikanska experter arbetar med projektet. Det har hittills kommit fram till bland annat att:
Källa:
