Haschet höll på att ta över Karls liv
KARLSTAD: Utbrett bruk av cannabis bland ungdomar
Subkulturen kring cannabis lockar många identitetssökande ungdomar. Det verkar ofarligt att testa. Man får kicken och så känslan av samhörighet på köpet. Men förr eller senare kommer bakslaget och då är det inte roligt längre.
En som har gjort hela resan är 21-årige Karlstadskillen Karl. Det här är hans berättelse:
En som har gjort hela resan är 21-årige Karlstadskillen Karl. Det här är hans berättelse:
Publicerad: 2012-08-28 09:12 | Uppdaterad: 2013-04-24 09:27
LÄS OCKSÅ:
;)
Foto: Scanpix Attityden till cannabis har förändrats på senare år. Den gamla myten om cannabisdrogens harmlöshet har fått ny och stor spridning bland dagens unga. [Förstora]
Cannabis är exponerat på många olika sätt i dagens samhälle. Trots att det är olagligt kan man få intryck av att det nästan är socialt accepterat: Legaliseringsförespråkarna är högljudda, man kan köpa t-tröjor och annat med hampatryck och dagens raggaemusik handlar om att röka på. Allt binds samman på nätet, som svämmar över av forum och sidor som hyllar cannabis som det smartare alternativet till alkohol.
– Klart man bli nyfiken! Förr eller senare får du frågan om du vill prova. För min del var det på en festival. Jag hade just början ettan på gymnasiet. Det kändes inte alls som en stor grej då. Men i backspegeln kan jag ju se att det var en tröskel jag klev över, in i något okänt. Det hade varit bättre att inte ta det där steget, säger Karl fem år senare och nu drogfri sedan ett halvår.
Fristad blev samlingspunkt
För sedan gick det rätt fort. En kompis hade en säker lokal, som snabbt blev ett ”sanctuary”, en fristad där man samlades för att röka hasch.
– Vi sprang inte runt fulla på stan och gjorde bort oss som många klasskompisar. Vi tyckte inte vi störde någon där vi satt i vår lilla värld. Man tänkte inte på hur fort det hela accelererade, att det blev oftare och oftare vi träffades för att röka ihop.
Missbruket tog över
– Till en början fick jag en identitet, gemenskap och trygghet i den där cannabisvärlden. Jag kände mig som del i en rörelse, ett sammanhang. Det var bara positivt. Jag märkte inte riktigt hur vi isolerade oss från verkligheten och hur rökandet började förstöra mitt liv. Har du en gång sått det där missbruksfröet, så börjar det gro och till slut tar det över.
Var det inte svårt att få tag på droger?
– Skojar du? Det är skitlätt att köpa, inte bara här i Karlstad. Någon känner någon, som känner någon... Det brukar inte behövas många samtal. Och så finns ju alltid cannaboider, typ låtsascannabis, att köpa på nätet.
Hur hade ni råd?
– Tja, tonårsföräldrar är förstås lättlurade; mycket pizzasponsring har nog gått till hasch. Fem gram kostar mellan 400-700 kronor. I början räcker det kanske en vecka för hela gruppen. Man delar alltid en pipa. Men man behöver mer och mer för att bli hög. Så visst, till slut gick det rätt mycket pengar. Men på något sätt har du alltid råd.
Om nu cannabis ansågs så ofarligt och bra i din krets, varför började du så småningom prova LSD och andra droger?
– Ja, det trodde jag ju aldrig från början att jag skulle göra. Men det är som med en bra filmrulle; klart du vill se uppföljaren. Du blir som en researcher, som vill upptäcka nya, häftigare sinnestillstånd. Du vill hitta nya platser i den där osynliga världen som är bara din. Du märker inte att du håller på att förstöra alla relationer och kopplingar ut till den riktiga världen.
Att Karl åkte fast för ringa narkotikainnehav ett par gånger ledde inte till att han la av. Men till slut fick han en psykos av allt drogande och hamnade på psyket. Han tvingades att inte bara sluta röka hasch, utan också se på sig själv med nya, nyktra ögon. Det var varken roligt eller lätt.
– Nej, först nu fattar jag hur ofri jag var under de där åren och hur mycket jag missade. Jag var aldrig tillräckligt ”crisp” i hjärnan för att försöka göra någonting vettigt. Allt rökande gjorde mig väldigt avtrubbad. Så fort jag inte var hög så var jag uttråkad. Till slut var det normaltillstånd att vara påtänd. Att vända på det där och inse att äkta upplevelser med dina egna fem sinnen faktiskt smäller högre i det långa loppet, är därför en tuff process.
Dimmorna lättar
Karl fick hjälp av en behandlingskonsulent att komma till insikt om problemen. Nu försöker han få i gång ett vanligt liv med relationer, jobb och rutiner. På behörigt avstånd från haschdimmorna, även om han har kvar flera gamla kompisar.
– Jag tycker inte man ska överge sina polare, när man nu faktiskt lämnat cannabisvärlden. Kanske kan jag inspirera någon annan. Tror också att man måste vara lite juste mot sig själv, ta ett steg i taget, så man inte känner sig för pressad och faller ner igen. För nu vill jag uppåt och framåt! Jag ska inte kladda mer på det konstverk som är mitt liv, jag ska börja måla.
Karls budskap till andra nyfikna gymnasieungdomar är egentligen precis detsamma som vuxenvärldens gamla pekpinne: Enklast är att aldrig ta den där första holken. Fast han säger det på sitt sätt.
Fotnot: Karl heter egentligen någonting annat.
....: Nysäters Buss AB
Skoghall: Karlstad Hammarö Auktionsverk
