"Odla gullspångslax och -öring i annan älv"
VÄNERN:: Forskarna kritiska mot odling och utsättning utsättning av lax och öring
De föreslår att odling och utsättning av Gullspångslax och -öring ska ske i någon annan älv än Klarälven, där det bara bör finnas Klarälvslax - och öring.
Forskarna föreslår sex olika åtgärder för att minska problemen med sammanblandningar av de olika stammarna.
Deras första rekommendation är att inte sätta ut mer odlad fisk i Gullspångsälven. För att bevara det som återstår av den vilda Gullspångslaxens och -öringens ursprungliga arvsmassa vill de att naturen ska få ha sin gång.
Stoppar uppflyttning
De rekommenderar också ett stopp för uppflyttning av odlad lax och öring längre upp i Klarälven. Det finns tillräckligt med vild Klarälvsfisk för transport uppströms. De föreslår också att något görs för att öka överlevnaden för utvandrande fisk när de ska passera alla kraftverken.
Utsättningen av Gullspångslax- och öring bör flyttas till ett annat vattendrag kring Vänern - med en egen odlingsanläggning.
Samtidigt bör man undersöka om det går att ordna med fler uppväxtområden för de vilda gullspångsfiskarna uppströms Gullspång och sjön Skagern.
Ingen utsättning i Vänern
Det sätts ut en hel del odlad smolt - lax och öringungar - i Vänern för att gynna sport- och yrkesfisket. Det har visat sig att en del av den fisken kan vandra fel - fel sorts går upp i fel älv - med risk för genspridning. Forskarna ifrågasätter därför lämpligheten av att sätta ut fisk direkt i Vänern.
De vill också att man undersöker om det förekommer naturlig reproduktion nedströms Forshaga. Det kan nämligen hända att odlad fisk leker nedströms kraftverket och att deras ungar återvänder i vuxen ålder och tas för att ha ett vilt ursprung.
Detsamma kanske gäller för Gullspångslax och -öring som släpps strax uppströms Forshaga. Den fisken kan i så fall förväxlas med vild Klarälvslax och öring.
Forskarna avslutar sin digra rapport med att konstatera att systemet för odling och utsättning av lax och öring ”inte tycks vara långsiktigt hållbart” och att det ”finns risk för att ytterligare genetisk variation inom och mellan stammarna förloras om inte åtgärder vidtas”.
