
Därför räknar länsstyrelsen fjärilar på ängarna
VÄRMLAND
Men sköts de få slåtterängar som finns kvar på rätt sätt?
Länsstyrelsen kollar – genom att räkna fjärilar.
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Foto: Fredrik Karlsson [Förstora]
Vad är en slåtteräng?
Slåtterängen var en absolut förutsättning för forna tiders jordbruk. Det var slåtterängen som gav vinterfoder åt kreaturen. Ängen slogs på sensommaren, med lie.
Osedvanligt artrik miljö
Många hundra års hävd på det sättet har skapat en osedvanligt artrik miljö. Slåttern gynnar kortväxta örter och blommor, och därmed också alla de fjärilar, vildbin, och andra insekter som är knutna till någon eller några få arter.
I det moderna jordbruket finns inte plats för slåtterängen.
Men här och var i det värmländska landskapet finns det än i dag små slåtterängar - en del i naturreservat eller i andra skyddade områden. En del slåtterängar sköts av privatpersoner.
Inventerar fjärilar och vildbin
Det är Dan Mangsbo som för länsstyrelsens räkning inventerar fjärilar och vildbin på slåtterängarna i Värmland. NWT följde honom på fjärilsjakt i naturreservatet Tibergs udde i Långban, norr om Filipstad.
Vidsträckta ängar breder ut sig i kanten på Hyttsjön. Här och var surrar några humlor, och enstaka mindre fjärilar dansar kring blommorna.
Men aktiviteten går på lågvarv, på grund av den kalla och regniga vädret. Plötsligt tittar solen fram och nästan genast hörs ett allt starkare entonigt brummande från humlorna. Och det börjar också bli lite högre flykt över fjärilarnas dans.
"Svarar snabbt på förändringar"
En slåtteräng måste hävdas varje år, för att artrikedomen ska vara intakt.
– Om man inte hävdar ängen tar snart högre gräs över och man får en gödningseffekt som missgynnar de lägre växterna, och sedan dröjer det inte länge förrän slyet tar över.
– Om man hoppar över hävden ett år, kan man inte se någon skillnad med blotta ögat, förklarar Dan Mangsbo. Men de arter som är beroende av blommorna, svarar snabbt på förändringar.
Det är därför länsstyrelsen genomför inventering av just fjärilar och vildbin på slåtterängarna.
Den första inventeringen gjordes för fem år sedan. Nu följs den upp med inventering på 18 slåtterängar och betesmarker spridda över länet.
Blommat färdigt
Inventeringen går så till att Dan Mangsbo följer linjer i en karta över ängen och under långsam promenad noterar alla fjärilar och vildbin har får syn på - och noterar arter och antal.
En del av ängens örter har redan blommat färdigt. Tidigare i somras lyste ängen gult av gullviva och senare vitt av prästkrage. Nu, ett par veckor före slåtter, dominerar den violetta åkervädden.
Artrikedomen är som störst i skiftet juni-juli. Det är då, när solen lyser och det är varmt, som man ska söka upp en riktig slåtteräng om man vill studera arter.
– Fjärilarnas skönhet i sig gör dem skyddsvärda, säger Dan Mangsbo. Humlorna är viktiga också för människan eftersom den är en bra pollinerare.
– Men fjärilarna är bland de vackraste vi har, fjärilar på en blommande äng, det är det som vi svenskar mest förkníppar med sommar.







































































