Länsstyrelsen funderar på de frågorna, och många andra därtill, i samarbete med både Fortum, SMHI, Fiskeriverket och Karlstads universitet.
Som ett led i det arbetet tappades dammen på prov på vatten från den gamla flottningsrännan några dagar förra veckan. Man tappade vatten i tre omgångar och med tre flöden – 3 kubikmeter per sekund, 5,8 och 8,5, samtidigt som man undersökte och mätte hur vattnet uppförde sig i fåran, hur det bredde ut sig och hur det strömmade – allt för att se om det blev tillräckligt för att Klarälvslax och Klarälvsöring kan trivas där.
– De resultat vi fick ser lovande ut, säger Mikael Hedenskog vid länsstyrelsens avdelning Natur och Näring. Vi arbetar vidare med viss tillförsikt.
Det finns tre orsaker till att länsstyrelsen tar itu med den här frågan. För det första sker arbetet inom ramen för det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag som säger att år 2010 ska 25 procent av landets mest värdefulla vattendrag vara restaurerade.
– Klarälven är Värmlands värdefullaste vattendrag, säger Mikael Hedenskog.
För det andra följer länsstyrelsens EU:s direktiv att det i slutet av nästa år ska finnas en åtgärdsplan för sjöar och vattendrag som inte har en god ekologisk status.
För det tredje har alla fiskevårdande åtgärder i området gett resultat – lax och öring har kommit tillbaka i biflödena till älven (se faktarutan intill).
Den Klarälvslax och -öring som finns i Vänern vandrar åter upp i älven för att leka – men stoppas av kraftverket i Forshaga. Därför åker tusen laxar och öringar varje år ”färdtjänst” i tankbil till strax uppströms Edsforsen. Därifrån söker de lämpliga lokaler att leka i.
På senare år har fiskarna också sökt sig upp i Klarälvens biflöden – det finns numera lax i Höljan, Tåsan, Femtån, Värån och i Halgån.
Vattendom
I somras hittade länsstyrelsen lax i hela den mycket långa Höljans sträckning – ända upp till norska gränsen i allra nordligaste delen av Värmland.– Det är ett trendbrott, säger Mikael Hedenskog.
Höljan rinner ut i Klarälven tre kilometer nedströms kraftverksdammen. Ytterligare två kilometer nedströms i Höljes förenas det lilla flödet med utloppet från kraftverksdammen. Om man får ökat flöde i torrfåran får man bra lek– och uppväxtområden inte bara i den helt torrlagda fåran utan på hela den fem kilometer långa sträckan.
I förlängningen av länsstyrelsens arbete ligger en begäran om en omprövning av den vattendom som gäller för Höljesdammen – de mänger som har tappats på prov är i storleksordningen fem procent av årsmedelvattenflödet.
– Det är för tidigt för oss att säga hur vi ställer oss till en eventuell framtida minimitappning, säger Peter Hjerthén, Fortums chef för Vänerområdet.


VAR HÄNDE DET?


















































– 













































