
Politikerna rättar sig efter folkets röst
SUNNE: Byskolorna består – skattehöjning föreslås
– Frågan är död i och med valresultatet. Konsekvensen blir att höja skatten med 40 eller 50 öre, säger kommunstyrelsens ordförande Ola Persson (C).
Foto: Åsa Eneljung [Förstora]
3 926 personer röstade nej till skolnedläggning vid söndagens folkomröstning. 7 av 10 som röstade vill behålla byskolorna.
Och så blir det!
– Ett så tydligt resultat kan vi inte bortse från. Mitt förslag blir att begära utökad budget för 2013, på mellan åtta och tio miljoner kronor, säger Lena Gynnemo (C), bildningsnämndens ordförande.
Finns inga andra lösningar?
– Nej, vi har redan genomlyst allt, säger Lena Gynnemo.
Det kan innebära en skattehöjning för Sunnebon på mellan 40 och 50 öre efter nyår.
– Pengarna kan inte tas från någon annan nämnd, säger kommunstyrelsens ordförande Ola Persson (C).
Stöd i partiledet
Valresultatet utgör ett rejält misstroendevotum gentemot Sunnes styrande, menar Arbetsgruppen för byskolornas bevarande. Även den politiska oppositionen är kritisk.
– Detta är ett gigantiskt politiskt misslyckande. Vi är redo att ta över rodret när som helst, säger Mikael Lilja (S).
Ola Persson (C) sa på måndagen att han var beredd att avgå om hans partivänner vill det.
– Jag kommer att ställa frågan om det finns förtroende för mig vid kvällens möte.
En rundringning som NWT har gjort visar att samtliga centerpartister i Sunnes kommunfullmäktige har fortsatt förtroende för kommunalrådet.
På måndagen gjorde Ola Persson ett spontant besök på Rottneros skola. Där visade personal och elever glädje över valresultatet och förhandsbeskedet att skolan får vara kvar.
Mindre pengar till grundskolan
– Många barn har varit oroliga. Detta känns alldeles fantastiskt! Häftigt att folkviljan påverkar, jag trodde nog att skolorna skulle läggas ner trots allt, sa läraren Annika Sandström på Rottneros skola.
Hon undrade varför Sunne satsar mindre pengar på grundskoleeleverna i jämförelse med andra kommuner.
– Sedan 2009 har vi kört strikt efter demografisk tilldelning, därför får äldrevården mer än skolan. Våra praktiska gymnasieprogram på Södra Viken och Broby Grafiska kostar oss dessutom mer än de teoretiska programmen, svarade Ola Persson.
Nu bereds frågan om den framtida skolstrukturen på nytt i bildningsnämnden.
Senast i november måste kommunfullmäktige fastställa om skatten ska höjas från den nuvarande nivån på 21:80 kronor.
För hur lång tid framöver är byskolorna säkrade?
– Det är omöjligt att säga, säger Ola Persson.
Kommunerna i Värmland satsade från 77 000 kronor till 102 000 kronor per skolelev 2011.
Eda satsar mest, Arvika satsar minst.
Värmlandslistan:
Eda, 102 000 kr/elev
Munkfors, 97 900 kr/elev
Storfors, 96 700 kr/elev
Årjäng, 93 600 kr/elev
Grums, 92 000 kr/elev
Kil, 90 900 kr/elev
Säffle, 89 800 kr/elev
Hagfors, 87 800 kr/elev
Forshaga, 87 400 kr/elev
Karlstad, 86 900 kr/elev
Torsby, 86 900 kr/elev
Filipstad, 84 400 kr/elev
Sunne, 81 800 kr/elev
Hammarö, 81 000 kr/elev
Kristinehamn, 79 900 kr/elev
Arvika, 77 000 kr/elev
Källa: Skolverket




































































