Betalar en miljon för mat som inte levereras
SUNNE
Foto: Bengt Krönström/ Arkiv [Förstora]
Foto: Arkiv [Förstora]
Det hela började med att delårsrapporten presenterades för kommunstyrelsen den 11 september och att förvaltningen därefter letat efter åtgärder för att få anslagen att räcka till.
Hjälp utifrån
Socialnämndens budgetberedning har gett förvaltningen i uppdrag att med hjälp av externa utredare se över hemtjänstens planeringsenhet, så att man jobbar effektivt med vikariehantering, restider, rutter och personalkontinuitet hos kunderna. Man ska också granska nattpatrullerna, familjecentralen och motionscenter.
Minska kostnaderna
Bland det som föreslås finns riktade arbetsmarknadsåtgärder, speciellt till ungdomar och utförsäkrade för att minska kostnaderna för försörjningsstöd. Man vill undersöka möjligheterna att minska antalet platser på Hagen. Förebyggande insatser behöver också utvecklas för barn och ungdomar mot droger och alkohol.
En miljon för mycket
Och det visar sig alltså att socialnämnden i år kommer att betala en miljon kronor till kommunens kostenhet för matportioner som inte levereras.
Socialnämndens ordförande Gunilla Ingemyr (C) kommenterar detta så här.
– Behovet av matportioner fastställs året innan och det har inte gått att ändra på det i efterskott. Det handlar alltså inte om att vi betalat för mat som kastats bort, utan för mat som aldrig behöver tillagas.
Se över systemet
Hon fortsätter:
– Självklart är det inte bra, att vi betalar för något som vi inte behöver. Därför måste vi se över systemet med att beställa mat. Jag hoppas verkligen att vi kan komma bort ifrån det här, säger Gunilla.
Vad har kostenheten gjort för pengarna?
– De har förstås anpassat sin personal till det förväntade antalet portioner och sett till att man i övrigt har en organisation som är anpassad för detta, säger Gunilla Ingemyr.
Anställer efter behov
Kostenhetens chef, Liz Silvergrund-Elfsberg, bekräftar detta.
– Vi anställer ju personal för att klara de portioner vi planerar att göra. Det finns ju en tröghet i personalkostnaderna, de går ju inte att ändra på så snabbt. De uppgår till 60 procent. Dessutom kostar det lika mycket för oss att skicka sex eller åtta portioner med bil, påpekar hon.
Vad är det ni tjänar på?
– Det vi tjänar in på är de rena råvarukostnaderna. Till saken hör också att upphandlingen är styrd och att det kostar oss 37 procent mer när vi köper in råvarorna från lanthandlarna, men detta är ett politiskt beslut.
Och hur klarar ni er budget i år?
– Prognosen pekar på ett underskott med 700 000 kronor, svarar kostenhetens chef Liz Silvergrund-Elfsberg.



































































