Jag firar (nåja) 25-årsjubileum som NWT-reporter på Svenska rallyt. Kollegan Sundler har 20 år på nacken.
Men någon rallynörd, som älskar att pulsa i lårdjup snö för att glo på Sebastien Loeb, har jag aldrig varit och kommer aldrig att bli.
Jag konstaterar krasst att man inte kan älska allt man sysslar med här i livet.
För mig är behållningen av rallyt att möta alla goa gubbar. Du ska veta att rallystjärnorna oftast är bland de trevligaste sportsmän jag mött, med Marcus Grönholm och Petter Solberg i pole position. Fast jag hade gärna sett fler tjejer bakom ratten.
Jag gör inte direkt (likt en del värmländska kollegor) änglar i snön av lycka varje gång jag ser och hör ett fartmonster i rallyskogen. Ändå är det ganska kul att skriva om den här firmafesten. Det finns så mycket annat än ”gearbox failure” att berätta om. Som tryffel och gåslever i Citroen-teamets mobila lyxkök.
Stoppa Loeb på vägen - knappast
Rallyreporterns vardag är besynnerlig. Beger vi oss ut på specialsträckorna är vi helt offside, fastnar i bilköer och hinner inte få hem texterna i tid till redaktionen.
Av förklarliga skäl är det också rätt besvärligt att få kommentarer av förarna ute på sträckorna.
Skulle inte vara särskilt smart att försöka stoppa Sebastien Loeb mitt ute på Vargåsen-specialen för att höra vad han tycker om första delen av vägen...
Nej, istället tvingas vi häcka hela fredagen på serviceområdet vid Hagfors flygplats. Här rullar förarna in med jämna mellanrum under dagen, och då flockas vi som skränande gamar runt bilarna. Smockan hänger i luften i kampen om att komma så nära bytet som möjligt. Hamnar du för långt bak i flocken hör du inte vad högviltet säger. De överröstas av brummande rallymotorer.
Bra att ha vassa armbågar
Då är det bra att vara utrustad med riktigt vassa armbågar och ett hett sydländskt temperament. Det är jag som tur är.
Upplevelsen är närmast surrealistisk. Det är ungefär som att bevaka Färjestads ishockeymatcher från omklädningsrummet och möta spelarna med följande frågor i pausen:
- Hur ligger ni till? Hur är isen? Sköter sig publiken? Vad är det för fel på skridskorna? Hinner ni laga dem innan nästa period börjar, eller måste du bryta?
Allt ackompanjerat av en ihållande paussignal.
Jag vet att motorintresset är enormt stort här i landet, men för egen del tycker jag inte det är någon större skillnad mellan att se på rallymonster och att ställa sig och glo på bilar som dundrar fram längst E18 utanför redaktionsfönstret.
Det är MIN passion
Det bästa med rallyt är att arrangemanget ger Värmland oslagbar PR och mycket extra klirr i länskassan.
Men jag är redo igen, termobyxorna är nedpackade och kollegan Sundler har laddat batterierna till sina skovärmare.
Nu kör vi!
Fast jag måste medge att jag redan nu drömmer om det som för mig blir årets sportsliga höjdpunkt. Att, med massivt sällskap, sitta bekvämt och varmt på första parkett i Bayern Leverkusens fotbollsstadion i Düsseldorf 20 mars. Inte för att se på fotboll utan VM-fighten i tungviktsboxning mellan Vladimir Klitschko och Eddie Chambers.
Det är MIN passion.
























































– 






















