Emma försvarade SM-guldet
ORIENTERING: Siktar nu på att bli nordamerikansk mästare
– Det satt fint. Jag körde lite solorace fast det var gemensam start, säger den 31-åriga Kristinehamnstjejen.
;)
Foto: Aron Eriksson [Förstora]
Emma Johansson har svarat för en rad starka insatser i SM-tävlingarna under den drygt senaste månaden. Själva orienteringen har gått bra hela säsongen, däremot var hon länge smått orkeslös.
Emma lyckades ändå ta en plats i EM-truppen, men kunde där inte göra sig själv rättvisa. Planerna på att försöka kvala in till VM fick läggas ner.
– Efter EM tog jag ett break och försökte komma fram till vad som inte stämde. Man kan vara i dålig form, men jag kände att det var något mer än en vanlig formsvacka.
Hon gjorde en del tester. De visade att hon led av järnbrist och lågt hb-värde, koncentrationen av hemoglobin i blodet.
Brons guld värt
När värdena återgått till de normala lät framgångarna inte vänta på sig. Emma inledde SM-tävlingarna med att ta brons på sprintdistansen. Den medaljen håller hon minst lika kär som guldet i ultradistans.
– Det resultatet har jag inte varit i närheten av förut, en löpbetonad sprint. Jag var trea efter Helena Jansson och Annika Billstam och det behöver man inte skämmas över, småskrattar Emma.
Emma följde upp med att bli fyra på långdistansen. Där ledde hon med ett par minuter, men gjorde en miss på en av de sista kontrollerna. Emma svarade också för en stark stafettinsats, då hon på den sista sträckan förde upp sitt Domnarvets GoIF från trettonde till femte plats. Enda plumpen var 23:e-platsen på medeldistansen.
Överlägset bäst
Emma var outstanding på den ultralånga distansen, som sprangs i Vansbro i lördags.
– Jag drog i från konkurrenterna redan från tredje kontrollen och sedan såg jag i princip inte någon. Det var lite speciellt, jag visste att jag ledde och det gällde att inte fundera på vad de andra gjorde. Jag darrade lite på slutet, säger Emma.
Det hade hon emellertid råd med. Segermarginalen blev ändå över fem minuter. Annika Billstam fick ingen placering alls, hon blev diskad.
– Det var bättre startfält än förra året skulle jag vilja säga, säger Emma.
Favorit i USA
Tävlingssäsongen är inte riktigt över ännu. I mitten av oktober ska Emma springa de nordamerikanska mästerskapen i Pennsylvania. Emma har släktingar i USA och gör en kombinerad semester- och tävlingsresa.
Nordamerika har inga orienterare som till absoluta världseliten.
– Jag är väl rätt stor favorit, men man vet aldrig, skrattar Emma.
