Så lever Vujadin Stanoikovic sitt liv nu
DIF:S CUPHJÄLTAR: ”Vujo” hade spelat i både OS och VM
Med de meriter Vujadin Stanoikovic hade var det en praktsensation när han sommaren 1993 presenterades som nyförvärv i Degerfors IF.
Och redan i debuten blev han svensk cupmästare med DIF.
;)
;)
;)
;)
;)
;)
Foto: FREDRIK SANDBERG [Förstora]
;)
Foto: FREDRIK SANDBERG [Förstora]
;)
Foto: Stickan Kenne/FLT-PICA Code 72830-807 [Förstora]
– De fyra år som jag och min familj fick uppleva i Degerfors var minnen för livet, säger Vujadin Stanoikovic när vi når honom i hemmet i Kumanovo som ligger ungefär 35 kilometer från Makedoniens huvudstad Skopje.
Han pratar om fina fotbollsupplevelser i Degerfors och också, inte minst, om supportrarna.
– Vulkanerna älskade mig och jag älskar dem. De gav oss ett fantastiskt stöd och var något alldeles extra, poängterar Stanoikovic. Det som var så speciellt med Vulkanerna var att de även i motgång, och även efter förluster, hyllade oss.
Positiva minnen
Han börjar berätta om hur bra även familjen togs emot:
– Vår son Milos började skolan i Degerfors och gick sina första år där, innan vi flyttade vidare till Trelleborg. Milos är, för övrigt, snart färdigutbildad jurist och har även han många positiva minnen från åren i Sverige – inte minst åren i Degerfors.
– Jag kommer alltid att minnas Sverige som ett väldigt fint land; så lugnt och utan stress. Vi har bara positiva minnen därifrån.
Utvisad i cupfinalen
Debuten i DIF blev mycket minnesvärd. Stanoikovic var starkt bidragande till 3–0-segern i cupfinalen mot Landskrona.
– Jag kommer också ihåg att jag fick rött kort – men det gick ju bra ändå för laget, säger ”Vujo” som direkt utmärkte sig som den stjärna han var.
Spelat både OS och VM
Det här handlar om en spelare som gjort 21 A-landskamper för Jugoslaviens A-landslag och senare också sju A-landskamper för Makedonien. Han hade blivit mästare med Vardar, som var det första lag från Makedonien som blev jugoslavisk mästare, och under flera år varit en nyckelspelare i Partizan Belgrad som då kämpade om herraväldet med Röda Stjärnan, där hans blivande lagkamrat i Degerfors – Dusko Radinovic – hörde hemma.
Det här handlar också om en spelare som varit med i både OS och VM, och som var en av de viktigaste kuggarna i det som skulle bli Jugoslaviens EM-lag i Sverige 1992.
– Men där fick vi inte vara med eftersom vi stoppades av internationella förbundet. Danmark tog vår plats och vann guld, minns Stanoikovic.
”En världsspelare”
I utgångsläget var han högerback i Degerfors men syntes också på mittfältets högerkant och följde gärna med upp i anfallen.
– Det var en världsspelare, minns Sören Cratz som tränade Stanoikovic i DIF 1995 och 1996 och sedan också var med om att värva honom till Trelleborg.
– Hans fantastiska kvaliteter syntes inte minst när vi mötte italienska stjärnlaget Parma i Cupvinnarcupen, kommer lagkaptenen Tommy Mohlin ihåg. ”Vujo” inte bara hängde med Parmaspelarna, han överglänste dem i många lägen.
Stanoikovic tackar ödmjukt för berömmet och kommer in på alla profiler som han fick förmånen att lära känna i Degerfors.
– Det var ett härligt gäng på alla sätt. Då pratar jag inte bara om spelarna i laget utan också om alla runt laget.
Förbundskapten i Makedonien
När han flyttade hem blev han först klubbdirektör i Gjorce Petrov. Han har också tränat Vardar, från Makedoniens huvudstad Skopje. Senaste ledaruppdraget var då han från sensommaren 2006 till och med 2009 assisterade Srecko Katanec som hade huvudansvaret för Makedoniens A-landslag.
– Jag skulle gärna hoppa på ett nytt tränaruppdrag om tillfället dyker upp. Annars är jag nu president för tränarföreningen i Makedonien, säger Vujadin Stanoikovic som var en av de ledande spelarna i samband med Degerfors senaste storhetstid.
– Jag är övertygad om att det kommer en ny storhetstid för DIF. Kulturen finns, intresset är enastående stort för laget och Degerfors har en imponerande förmåga att år efter år plocka fram nya lovande förmågor från de egna leden, säger ”Vujo” som flera gånger betonar att han som avslutning på artikeln vill hälsa till alla vänner som han fick under åren i Degerfors.
Smeknamn: ”Vujo”.
Född: 1963–09–10.
Bor: I Kumanovo, Makedonien.
Familj: Gift med Stanislava, sonen Milos (född 1987).
Yrke: Har just nu inget tränaruppdrag men känner sig redo om chansen dyker upp. Är president i Makedoniens tränarförening.
Matcher i DIF: 71.
Mål i DIF: 6.
Klubbar som spelare: Kumanovo (till och med 1985), Vardar (1986–1989), Partizan Belgrad (1989–1992), Degerfors (1993–1996) och Trelleborg (1997–1998).
Uppdrag som ledare: Klubbdirektör i Gjorce Petrov, Makedonien (1998–2000), tränare för Vardar, Makedonien (2004–2005), assisterande förbundskapten för Makedoniens A-landslag (2006–2009).
Bästa DIF-spelare som du har spelat med: Otroligt svårt att välja. Jag vill nämna tre som kanske höjer sig lite över övriga: Dusko Radinovic, Olof Mellberg och Henrik Berger.
Roligaste DIF-spelare som du har spelat med: Både Henrik Berger och Ulf Ottosson var fantastiskt bra på planen och även vid sidan av. Det går annars inte att komma ifrån att Dan Fröberg var en underbar profil och en väldigt snäll och rolig människa, alltid positiv och alltid med förmåga att skapa och sprida god stämning.
Daniel Tjernström skickade förra veckan den här frågan till Vujadin Stanoikovic: Har du någon kontakt med Sverige sedan du flyttade hem för drygt tio år sedan?
Vujadin Stanoikovic svar: Jag har träffat Tord Grip som var vår tränare i Degerfors under avslutningen av 1993. Min store vän, Karlskogabon, Rade Micic som var med och hjälpte DIF att värva mig pratar jag också med.
Vujadin Stanoikovic fråga till Jesper Leu som du kan läsa om nästa lördag: Vilketfavoritlag har du i fotboll, förutom Degerfors?
