– Efter förlusten mot Brommapojkarna för en dryg vecka sedan började vi fundera, för naturligtvis blev det då ändrade förutsättningar, säger Stahre.
De informerades av DIF-ledningen om att det blir en betydligt mindre trupp, att det inte finns utrymme för alls så många träningar som tidigare och att det då handlar om kvällsträningar i stället för möjligheten att träna på dagtid eller under eftermiddagar.
Men; ni avsäger er frivilligt en hel del pengar genom att inte ha några krav på DIF ekonomiskt sett – varför?
– Vi ville att föreningen ska få börja om med ett rent bord, svarar Stahre.
Aldrig tränat så mycket
Och nämner att det den gångna försäsongen handlade om tio-tolv träningar per vecka och att det nu kan bli aktuellt med fyra-fem pass i veckan.– Så mycket som vi tränat nu har DIF aldrig tränat tidigare. Det är också något som både jag och Mike brinner för; att jobba mycket med träning och utveckling av spelarna.
Varför nådde ni bättre resultat i våras jämfört med under hösten?
– Vi vet inte. Vi tycker att vi utvecklades spelmässigt och vi hoppades ända fram till slutet av sista omgången att vi skulle kunna rädda en kvalplats. Enkelt uttryck; för många oavgjorda matcher och för få segrar mot andra lag i botten. Dessutom har vi åkt på för många straffar och också en hel del utvisningar. Vissa spelare har vi inte kunnat använda i den utsträckning som vi hoppats, exempelvis Yankuba Ceesay. Kanske det är som Jon Persson, Brommapojkarnas lagkapten, sade när han ringde upp mig: ni har sett välorganiserade ut, haft en tydlig spelidé men varit mindre bra på att göra mål. Han tyckte att det var märkligt att vi ramlar ur serien medan BP ska kvala till allsvenskan. Spelmässigt kunde han inte förstå det. Men självfallet; det handlar om att nå resultat på elitnivå och det gjorde vi inte i tillräckligt lyckad omfattning.
Mycket besvikna
Varken Stahre eller Lindström skyller ifrån sig, de tar direkt sin del av det sportsliga misslyckande som nedflyttningen till division 1 är:– Jag kan försäkra alla om att vi är lika besvikna som alla andra med DIF-sympatier, säger Lindström och Stahre samstämmigt.
Påverkades ni mycket i ert beslut att sluta av att supporterklubben Vulkanerna på sin hemsida krävde att ni skulle avgå utan ersättning?
– Jag hade inte sett det och inte Mike heller när vi bestämde oss i torsdags. Inte heller när vi meddelade DIF-ledningen det här i söndags, svarar Stahre. Så det påverkade oss inte. Vi har i stället känt stark stöttning från många supportrar, sportchef, styrelse och spelare med flera. Efter degraderingen är jag däremot helt klar över att det blir kritisk granskning från våra supportrar. Det har vi inte haft några problem med.
Om vi då går in på delar av den kritik som funnits mot er i supporterleden – ni har inte lagt tillräckligt mycket tid på Degerfors IF?
– För att svara direkt på din fråga: om vi uppfattar någon kritik som riktigt orättvis är det att vi lagt ned för lite tid på DIF. Vi har levt med det här nästan all vaken tid.
Stahre berättar att han missat en träning på grund av sjukdom och att han vid ett par tillfällen, en gång tillsammans med Lindström, varit ute och bevakat blivande motståndare i stället för att leda träningar.
– Då har målvaktstränaren Jonas Bohlin och Jonas Lindskog, som också funnits med i tränarstaben, funnits på plats. Patrik Werner har varit delaktig. Och så får vi absolut inte glömma Andreas Andersson.
Lyckats och misslyckats
– Det känns viktigt att betona att vi inte ändrat taktik eller spelidé beroende på motstånd men vi har finjusterat för att hitta utnyttja de andra lagens svagheter och stärka våra spetskompetenser. Många gånger tycker vi att vi har lyckats. Som när vi överbelastade Åtvidabergs vänstersida då vi vann med 1–0 hemma på Stora Valla i våras. Och självklart har vi misslyckats. Där tycker jag att Åtvidaberg borta är ett sådant exempel. Där låg vi fel med vår laguttagning samtidigt som Åtvidaberg ändrat spelsystem och gjorde en väldigt bra insats. Tränaren Peter Swärdh tyckte att det var lagets bästa insats.Stahre International Academy of football, då – hur mycket tid har ni ägnat åt den i stället för att lägga den på DIF?
– Vi har tagit in två extra personer som sköter den. Sammanlagt är det nu fyra som jobbar där. Jag har knappt varit där sedan jag tittade in under semesteruppehållet i Degerfors. Det har i stället betytt att spelare kommit till DIF, att vi haft akademin. Det har setts som ett mervärde från Degerfors sida och setts som en positiv grej. Anatolij Ponomarev kunde vi låna till A-laget tack vare det. Likaså har juniorerna Fredrik Croona och Christoffer Nisser sökt sig till DIF:s juniorlag via att de gått på vår akademi i Sollentuna. Även andra spelare har av samma skäl haft intresse av att flytta till Degerfors.
Jesper Karlsson provtränade med DIF i vintras. Klubben hade sedan inte råd att lösa honom från Brommapojkarna på grund av utbildningsbidraget.
– Det var väldigt synd. Han har under exempelvis gjort 13 mål som yttermittfältare för Gröndal i division 1 norra. Nu är han het även för allsvenska klubbar.
Många exempel på pendlare
Styrelsen och sportchefen har ända sedan Stahre och Lindström kontaktats känt till att de inte tänkt att bosätta sig permanent i Degerfors utan pendla från sina hemkommuner och haft övernattningslägenheter i Degerfors.Att Peter Swärdh, som tränat DIF:s tidigare seriekonkurrent Åtvidaberg och där lyckats mycket bra, bott i Åhus (på Österlen i Skåne) talar emot att det skulle vara så viktigt. Likaså att Erik Hamrén pendlade från Stockholm när DIF 1994 nådde sin bästa placering under den senaste 40-årsperioden; åtta i allsvenskan. Exemplen är väldigt många att det inte är det viktigaste att bo just på den ort där laget som man tränar finns.
– När jag tränade AIK och skulle ta mig från bostaden till Råsunda tog det med alla köer längre tid än vad det gjort när vi åkt till Degerfors och då kunnat planera träningar och matcher tillsammans.
Övertygade att DIF kommer igen
Både Stahre och Lindström hoppas och tror att DIF kommer tillbaka till elitfotbollen.– Vi är övertygade om det. Förutsättningarna finns absolut. Det finns en betydligt större grund att stå på nu jämfört med när vi började i fjol. Det finns många kompetenta tränare i närområdet som kan ta över. Inte minst Patrik Werner och Jonas Lindskog som redan finns i organisationen.
Framtidsplaner inom fotbollen för er del?
– Det fanns många anbud från både Sverige, allsvenskan och superettan, och Norge, Tippeligan, när vi tackade ja till DIF för snart ett år sedan. Även i somras förekom förfrågningar men för vår del var det ingen som helst tvekan. Vi trodde stenhårt att vi skulle lyckas i Degerfors och det fanns inte för ett ögonblick med att svika, säger Stahre som uttrycker tydlig uppskattning mot alla som under måndagseftermiddagen hörde av sig.
– Det som värmer mest är alla de reaktioner som vi fått från de spelare som vi haft förmånen att jobba med under ett lärorikt och många gånger roligt år som dock slutade så oerhört trist, för alla parter, med nedflyttning till division 1.
Tungt även privat
Degerfors fotbollstränare Janne Stahre har haft en mycket tung tid.I dubbel bemärkelse. Han var med då en närstående nyligen fick ett fördjupat cancerbesked.
– Men det har definitivt inte påverkat mig i mitt jobb som fotbollstränare.
Haft väldigt bra tid i DIF
Han vill avsluta sin tid i DIF med att säga:– Vi har haft ett fantastiskt publikstöd. Det har varit otroligt att se hur många som stöttat oss inte minst på bortaplan. Det finns ett oerhört stort intresse för märket. Vi har inte ångrat för en sekund att vi antog den här utmaningen, det har varit en väldigt bra tid, även om det är oändligt tungt att åka ur en serie. Jag är en riktigt dålig förlorare och har inte kommit över det än.




















































– 





















