
Buud krossade svenska rekordet
FRIIDROTT: Karlstad sextimmars
– Det var väl ungefär vad jag siktat på, säger rekordmannen.
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
Jonas Buud har redan en diger meritlista inom ultralöpning, i egenskap av regerande europamästare och VM-tvåa på 100 kilometer. Därtill kom han fyra i senaste Stockholm Marathon. Det här var dock Buuds första sextimmarslopp, men han visste ändå vad som gällde:
– Jag sprang 100 kilometer på 6.40 i somras och på sex timmar blir det väl ungefär nio mil.
Och det blev minst sagt en bra sextimmarsdebut. Reima Hartikainens rekord på drygt 84 kilometer pulvriserades av Buud, som hann med 89 334 meter.
”Slutade kolla på klockan”
Efteråt sjönk han ihop på banan och lät de värkande fötterna vila.
– Det var som tyngst efter 3-4 timmar, berättar han.
– Men jag försökte låta bli att tänka och slutade kolla på klockan.
Han förklarar även varför han drivs till mastodontloppen:
– Man vill prova och se vad kroppen tycker och tänker, men det är lika mycket med det mentala.
Men efter den här prövningen är drivkraften ganska låg.
– Det blir inga sextimmarslopp de närmaste veckorna, nu blir det återhämtning. Kanske åka lite skidor, ler den nye rekordhållaren.
Krutgubbe utan kryckor
Bakom Jonas står en man och pustar ut intill ett par kryckor, men dem har 71-årige K-G Nyström inte tagit med sig under loppet.
– Jag är världens långsammaste ultralöpare, men jag är med, skiner han upp.
Att K-G genomför loppet är otroligt, inte minst med tanke på den ödesdigra diagnos han fick för 29 år sedan. Då hade knäna slitits ut helt.
– Jag spelade fotboll och bandy och hoppade i backar och hade mig. I dag hade jag säkert varit klassad med ADHD.
Läkarna talade om för honom att han skulle få spendera livet i rullstol.
– Jag satt i den ett tag, men kände att ju mer jag rörde mig, desto bättre mådde jag. Så en dag klev jag upp ur den och började springa. Den första kilometern tog 25 minuter, men ett halvår senare sprang jag ett marathon. Och ännu är jag inte tillbaka i rullstolen.
Och kryckorna fick som sagt ligga bredvid under loppet.
– Men tala inte om det för socialstyrelsen, skrattar K-G.























































