;)
;)
– Förhandlingar pågår om en match på Legendary Blue Horizon i Philadelphia, avslöjar han.
Demonpromotorn Don Elbaum är på plats i Karlstad. det är han som är galamakare på Blue Horizon.
Kanske undertecknas ett kontrakt mellan honom och Anna, assisterad av Anders Holmberg & Co i Pugnus, inom kort.
– Jag vill tacka Pugnus för allt stöd jag fått och för att de lyckades få till en fight om två mästarbälten. Jag hoppas verkligen på ett fortsatt samarbete, tackar Anna.
Anna Ingman fick ett massivt publikstöd när hon kom in i Nöjesfabriken på catwalken.
Hon såg oerhört laddad ut när Erland Hagegård sjöng nationalsångerna före fighten om dubbla mästarbälten.
Laddad men inte övertänd.
Härlig kämpe
När gonggongen klämtade störtade Anna sig över amerikanskan omedelbart.En härlig kämpe kunde publiken konstatera för första gången. Karlstads-tjejen har ju aldrig fått chansen att boxas i sin hemstad tidigare.
– Jag får väl tacka mina värmländska rötter för kämpaglöden.
Ingen risk för att du skulle köra slut på bensinen?
– Nej då, jag är väldigt bra tränad. Jag kan gå tiorondare nu.
Anna pressade stenhårt, tryckte upp Fonseca mot repen och fick in flera tunga träffar i första ronden. Det såg ut som om matchen skulle ta slut snabbt.
Samma scenario såg vi även i andra ronden även om Anna inte gick på fullt lika hårt. Tredje ronden blev något jämnare.
– Då kände jag att jag hade chansen att ta mig in i matchen igen. Men när jag inte klarade det förstod jag att jag inte skulle ha en chans, säger en mycket besviken Olivia Fonseca efteråt.
Pappa tröstade
Tröstad av pappa Ed.– Just nu känns allt som skit. Hon var aggressivare än vad jag hade förväntat mig och jag föll tyvärr in i hennes stil, säger Fonseca med mycket ledsna ögon.
Då visade förstås Anna Ingman ett helt annat kroppsspråk efter segern.
– Jag förstod att jag hade vunnit alla de fyra första ronderna, därför ville jag inte riskera något i de två sista. Hennes enda chans att vinna var ju att slå ut mig.
Efter att hängt på sig de båda mästarbältena poserade Anna glatt och gärna framför fotograferna som stod på ringside.
Karlstads-tjejen älskar verkligen att vara i rampljuset.
Blev du riktigt träffad någon gång?
– Det blev jag säkert, men inte så att jag blev skakad och inte vad jag minns.
– Hon fick in en rätt bra vänsterträff vid ett tillfälle, skjuter tränaren Leif Carlsson in.
Din bästa träff i matchen?
– Jag tror det var en vänster men minns inte i vilken rond.
I femte ronden såg det ut som om Anna skakade Fonseca rejält med en fin höger.
– Men hon stod pall för väldigt mycket.
Din svåraste motståndare hittills?
– Ja, det får man nog säga.
Släkt och vänner fanns på plats för att gratulera sin tuffa favorit efter hennes livs seger.
Anna tackar folket i sin ringhörna. Inte minst topprankade danskan Vinni Skovgaard, som Anna har sparrat mot under fem veckor i Köpenhamn.
Efter den här övertygande segern råder det inga tvivel om att Anna är redo för svårare utmaningar.
Men helt nöjd med sin boxning var hon inte.
– Fonseca var inte så skolad och jag föll in i hennes stil. Mot mer tekniska motståndare är det tvärtom. Nu tappade jag garden lite för ofta. Trodde jag var osårbar. Det måste jag tänka på till nästa gång, inser hon.
– 
