;)
;)
;)
;)
Och av Karlstads förre tungviktskung Conny Åkeson.
Bland många andra.
– Tolv familjevänner och ett 30-tal kompisar satt på läktaren.
Pappa Anders var också här.
Men inte mamma Ninni...
Ninni åkte till Stockholm med Annas styvfar Anders.
Kanske, kanske...
Men nej...hon kunde inte förmå sig att gå in och titta när dottern boxades – den här gången heller.
Beredd på tuffare fight
Ninni kunde ha varit lugn. Anna var överlägsen från första till sista minuten i fighten mot Borislava Goranova. Bulgariskan blixtinkallades när den tilltänkta motståndaren Daniela David blev sjuk och hoppade av.– Hoppas mamma ser min match i teves eftersändning. Jag märkte direkt att jag var överlägsen. Hon var sämre än vad jag trodde, säger Anna efter den överlägsna poängsegern 3-0 (50-36, 50-36, 50-36).
Goranova hade 20 förluster på 23 matcher. En lämplig premiärmotståndare.
– Men hon hade aldrig blivit knockad och har mött alla i världseliten. Jag var beredd på en tuffare fight och mina tränare (Kjell Fredriksson och Leffe Carlsson) gjorde allt för att peppa upp mig.
Anna berättar att hon var glad och sprallig hela dagen, men när hon kom in i Kungliga och såg boxningsringen förändrades humöret.
– Jag tänkte, oj,oj. Nu är det allvar. Jag måste kämpa som ett djur för att vinna. Hon kommer att göra allt för att slå ut mig och hon slår hårt.
Men matchen hade bara varat ett par sekunder då både publiken, Anna och Goranova insåg att det skulle bli spel mot ett mål.
Körde stenhårt direkt
Anna körde stenhårt direkt och ökade tempot rond för rond. Laddade in massor av självförtroende och började till och med spexa med hängande armar för att psyka motståndaren ytterligare.– Jag fick in ett par tunga träffar som skakade henne. Attack är bästa försvar, men hon var stryktålig, säger Anna.
Efteråt blev Anna intervjudad i ringen. Speakern frågade:
– Har du en stil som passar för proffsboxning?
– Vad tycker ni här inne, svarade Anna.
Och publiken gav henne en rungande applåd.
– Anna visade härlig kämpaglöd, berömmer värre världsboxaren George Scott.
– Absolut, instämmer Conny Åkeson.
Helt klart har Karlstads-tjejen, som vunnit både EM och VM, en framtid i proffsringarna.
– Det här är mycket roligare än amatörboxning. Domarna tillåter mer.
Men Anna var konfunderad när hon gick in i ringen.
– Ha, ha. Ja, jag började leta efter huvudskyddet!
Anna fyller 27 i år. Hon skulle ha blivit proffs långt tidigare om det inte hade varit för förbudet i Sverige.
– Jag vägrade att boxas för något stall på kontinenten. Där vill de att tjejerna ska vara lättklädda när de boxas. Det är inte alls min grej.
Välutbildade affischnamn
Svensk boxnings två affischnamn på tjejsidan är välutbildade sådana.Åsa Sandell är kulturredaktör på Helsingborrgs Dagblad.
Anna har 250 universitetspoäng i media och kommunikation, hon har kandidatexamen i freds- och konfliktsstudier och har 60 poäng i internationell folkhälsa.
Och så driver hon ett företag med inriktning på afrfärsutveckling i Ryssland.
Inte direkt vad man förväntar sig av en proffsboxare...
– Varför inte? Nu är jag klar med studierna. Nu är det boxningen som jag inte är klar med. Målet är en fight om EM-titeln inom något år.
Drömfighten vore Ingman-Sandell.
– Vi går i olika viktklasser men möttes en gång som amatörer när jag gick upp och hon ned i vikt. Då blev jag diskad. Vore kul om vi kunde göra om det.
Hur firar du debutsegern?
– Man ska aldrig dricka alkohol efter en match så det får bli någon god alkoholfri drink på krogen i kväll.
Sen börjar uppladdningen inför nästa fight.
– Det blir en ny gala i Stockholm i november.
Förhoppningsvis mot en betydligt starkare motståndare.
Debuten gav mersmak. Här har svensk proffsboxning ett presumtivt affischnamn efter Åsa Sandell.
Och ett betydligt färgstarkare sådant, både i och utanför ringen!
Per Mårtensson
– 
