
"Det har varit kaotiskt och riktigt jobbigt"
SPORTINTERVJUN: Valsarnas avgående ordförande Lennart Andersson i en öppenhjärtig intervju
Det säger Lennart Andersson, dynamisk ordförande i Valsarna – och ordförande bara några dagar till. I den här öppenhjärtiga intervjun berättar han också hur han innerst inne mådde när det stormade som mest kring klubben och hur han ser på Valsarnas fortsättning och framtid.
Foto: Olle Persson [Förstora]
Allra först och det mest dagsaktuella. I nästa vecka kommer Valsarna hålla ett extra årsmöte med en enda punkt på dagordningen – ordförandebyte.
Då kommer du lämna över ordförandeklubban. Varför detta nya besked?
– Vi har ingen tid att förlora. Nu när vi fått en person som är beredd att gå in som ordförande är det bara att köra. Jag kommer i stället lägga min kraft i det aktiebolag, som vi nu också startar upp. Där kommer jag direkt börja jobba med sponsorsfrågor och jag kommer också ingå i bolagsstyrelsen.
Platsen för den här intervjun är Valsarnas kansli, ett litet kryp-in på andra våningen på hotell Monica i Hagfors. Andersson ursäktar det pappersfyllda skrivbordet och säger:
– Vi kommer få tillgång till ett lite större utrymme under hösten. När vi startar upp aktiebolaget kommer vi ha en kanslist anställd på 80 procent.
Lennart Andersson har figurerat flitigt i både läns- och riks-pressen under året och oftast när det handlat om den ekonomi Valsarna inte haft för att vara med och leka i den penningstinna elitserien. Efter en snabb blick i datorn höjer han blicken och konstaterar:
– Vår första match, den mot Piraterna, gick plus. Likaså de två sista då vi hade 4 000 i publik mot Indianerna och 3 000 mot Dackarna. Däremellan hade vi fyra regnmatcher som gick back. Det håller inte. Allra minst som vi blev tvingade att köra två helt onödiga play off-matcher som avslutning på förra säsongen. De kostade oss 400 000.
Kris vid midsommar
Det har skrivits lika mycket, om inte mer, om er ekonomi än själva det sportsliga den här säsongen. Hur vill du sätta ord på speedwaysäsongen 2012?
– Det har i perioder varit kaotiskt och riktigt jobbigt. Krisen började redan kring midsommar. Då fanns det inga pengar kvar. När vi sedan var ärliga och gick ut och avslöjade vårt läge fick det till följd att både förare och leverantörer började ringa och krävde förskott innan de skulle leverera varor eller komma till matcherna. Lagledaren Micke Lindh har själv fått gå in och lånat ut pengar för att få ihop laget. Vi är många i klubben som tagit stryk det här året.
Hur mår du själv just nu?
– När vi tog beslutet att dra oss tillbaka från elitserien var det första gången jag lämnade ett styrelsemöte och kunde skratta. Det var lättnad. Jag mår bra, jag behöver inte mer än tre, fyra timmars sömn per natt och de timmarna sover och har jag sovit gott. Det har annars funnits stunder då jag funderat på vad jag gett mig in i, det har inte varit roligt.
Du har aldrig gömt dig eller stängt av telefonen. Det hedrar dig. Du har alltid svarat och ställt upp och svarat på alla frågor.
– Varför skulle jag gömma mig eller sluta svara i telefon? Det skulle inte ha löst några problem. Nej, har jag gått in i detta vill jag vara med och fullfölja det. Att vi nu fått en ny ordförande känns oerhört bra. Nu kan jag koncentrera mig på det jag vill och kan bäst. Att jobba mot sponsorer.
Många mått dåligt
Hur ser du på Valsarna och dess framtid – kommer det någonsin mer att köras om elitseriepoäng på Tallhult?
– Valsarna kommer att komma tillbaka, absolut. Hagfors är starkt förknippat med motorsport och särskilt speedway. Däremot måste det få ta den tid det tar av återhämtning och återuppbyggnad av klubben. Den dag Valsarna ska köra i elitserien igen måste det finnas organisation och ekonomi för det. Det gäller att tänka sig för. Även om vi fått elitlicens i år är det inte säkert att vi kört kvar i elitserien. Vi har flera gånger diskuterat i styrelsen om det verkligen är värt det pris det kostar att köra där. Som jag sa, många har tagit oerhört med stryk och mått dåligt den här säsongen.
Årets minus: en halv miljon
Hur är dagsläget, ekonomiskt?
– Alla siffror finns ännu inte på bordet. Min gissning är att årets säsong slutar med ett minus på någonstans mellan 200 000 och en halv miljon. Vi har sedan tidigare också ett minus på 600 000.
Har ni någon gång under året nämnt konkurs som en utväg?
– Nej, det är ingen lösning för någon. Då hade det bara funnits förlorare.
Till de som säger att allsvenskan är den nivå Valsarna ska hålla till på – vad svarar du dessa?
– Att nu känns det helt rätt. Förarkostnaderna nästa år kommer att vara en tredjedel av de vi haft i år. Allsvenskan är heller ingen dålig serie. Vi kommer få se massvis med stjärnförare på Tallhult. Titta bara på vilka lag det handlar om...Rospiggarna, Örnarna, Griparna, Lejonen bland annat. Vi är sju klubbar i serien och vi diskuterar nu gemensamt att få ändra namn på allsvenskan till speedwayligan. Det kanske skulle gå att få med en titelsponsor också, men vi har ännu inte varit i kontakt med Svemo om detta. Det är kanske bäst att tillägga.
Tallhult blir Tallhult igen
Jag lägger märke till att du hela tiden säger Tallhult och inte Wint arena. Tallhult igen nästa år, alltså?
– Ja, så blir det. Avtalet med Wint var att namnet gällde bara om vi tillhörde elitserien.
Har du själv kört speedway eller vad fick dig att engagera dig i sporten?
– Jag...köra? Nej, nej...aldrig. Ingenting skulle få mig att sätta mig på en speedwaycykel i de farter och allt som händer på banan. Däremot har jag alltid varit fascinerad av sporten. Det finns inte en mer underhållande arenasport.
Hur kommer du följa elitserien nästa år?
– Med stort intresse. Jag gillar klubbar som Indianerna och Hammarby. Jag har framför allt haft mycket kontakt med Tommy Cederlund i Hammarby under mina år som ordförande i Valsarna.
Vargarna nappade på erbjudandet att ta den plats ni lämnade. Är du överraskad?
– Ja, det trodde jag inte. Jag inbillar mig att Vargarna inte har särskilt mycket bättre ekonomi än vad vi har och har haft. Skillnaden är att vi öppet gick ut och berättade om det. Vi är inte ensamma av speedwayklubbarna att ha det kämpigt.
Riga och en uteservering
En ledig dag – vad gör du helst?
– Då sitter jag på en uteservering i Riga och bara tittar på folk. Då mår jag som bäst. Jag bor i Riga sju månader om året. Jag jobbar lite som konsult. Jag hjälper svenska företag med konferensresor. Jag fick sluta det engagemang jag hade där borta när det var som mest att göra med Valsarna. Nu har jag tagits till nåder igen.
En näst sista fråga – hur tror du att du kommer bli ihågkommen i en framtid inom Valsarna?
– Haha, som den som satt som ordförande när det aldrig fanns några pengar.
Det här visste ni inte om Lennart Andersson. Ditt svar på den frågan?
– Jag och en kompanjon tog fram de koner som många idrottsklubbar och framför allt fotbollslagen använder, de små med hål mitt i. Det var under 80-talet och det blev direkt stor efterfrågan. Tyvärr klarade vi inte att marknadsföra den eller få ensamrätt. I dag finns de över hela världen.
Namn: Jan Lennart Andersson.
Ålder: 65.
Född: Uddeholm.
Bor: Sju månader om året i Riga, fem i Hagfors.
Yrke: Konsult.
Familj: Skild, döttrarna Åsa och Pia.
Ser på tv: Dokumentärer.
Det klarar jag mig inte utan: Att få laga mat. (”Jag fick intresset genom mamma, särskilt gillar jag att laga till olika sorters grytor”).

















































