Experten Eje Arén stod för kunskapen och visade rent praktiskt hur man lägger halmtak på bästa vis.
– Halmtak var mycket vanliga förr, särskilt i trakterna kring Kila. I dag ser man dem inte alls så ofta, men här på von Echstedtska gården ligger de på två av uthusen, berättar Robert Lindgren som är ordförande för Byggnadsvård Värmland.
Föreningen består av ett 40-tal yrkesverksamma medlemmar.
1700-tals gården i Smedbyn, norr om Säffle, har ständigt besök av hantverkare av olika slag för underhåll och renovering. Ett exempel är Cecilia Skoglund som under flera år arbetat med att rengöra interiöra målerier i gårdens huvudbyggnad.
Två skolor
Byggnadsvård är inte helt enkelt att arbeta med.
– Vi för ständigt diskussioner kring hur man ska förhålla sig till äldre byggnader, möbler eller miljöer. Synen på byggnadsvård skiljer sig dessutom åt. Man kan säga att det finns två skolor: en som strävar efter att återskapa hur det såg ut då, och en annan som försöker behålla exempelvis slitage för att visa tidens gång, säger Robert Lindgren.
Under två dagar utbytte man kunskaper och erfarenheter med varandra. På agendan stod bland annat skiffertaksarbete, fönsterrenovering och timringsarbete.
Vill bevara äldre byggnader
Intresset och kunskapen kring byggnadsvård verkar öka bland gemene man, något som föreningens medlemmar också märker av litegrann.
– Förr var det mer fokus på att bygga nytt, nu vill folk i allmänhet försöka bevara äldre byggnader och tekniker.
Vad tror du det beror på?
– Det är självklart svårt att svara på. En teori som jag funderat kring är att människor i dag mer ser sig själva i ett historiskt sammanhang. De inser kanske sin egen roll och betydelse för kommande generationer.












































– 









































