Stort behov av jourhem
DALSLAND: Katter behöver bostad
– Det behövs både jourhem och personer, som är villiga att ge en katt ett nytt hem. Det är många som väntar på att tas om hand och som behöver placeras.
Det säger Ulrika Kyrk och Gudrun Möller, som är aktiva inom Djurskyddet Säffle-Åmål.
Det säger Ulrika Kyrk och Gudrun Möller, som är aktiva inom Djurskyddet Säffle-Åmål.
Publicerad: 2008-10-23 10:04
;)
Ulrika Kyrk och Gudrun Möller i Djurskyddet Säffle-Åmål har hjälpt många katter till nytt hem.
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
;)
"Bro" är en pigg och mycket kelsjuk katt, som väntar på att få ett nytt hem efter tillfälligt boende i gäststugan hos Ulrika Kyrk.
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Inom föreningen finns i dag ett hundratal medlemmar. De flesta av dessa är bara stödjande medlemmar.
– Och viktiga även i den rollen eftersom medlemsavgifterna i stort sett utgör vår enda inkomstkälla, säger Gudrun Möller. Samtidigt skulle vi förstås önska att det fanns fler aktiva jourhem. Behovet är stort.
För närvarande finns det inom Djurskyddet Säffle Åmål ett jourhem i Kila, ett i Värmlandsbro och ett i Åsensbruk.
– Utöver dessa jourhem handlar det mest om spontana insatser för att tillfälligt lösa akuta behov. Vår förhoppning är naturligtvis att fler skall vara beredda att fungera som jourhem.
Gott om katter
Ulrika Kyrk bor i Stirserudstorp norr om Värmlandsbro och hon står för ett av de tre jourhemmen. Inte bara hon är engagerade i katterna. Det är också dottern Nathalie, 10 år och sonen Andreas, 12 år.
– Det är faktiskt inte speciellt betungande, säger hon. Det handlar om att ta hand om katter under en kortare period innan de kan slussas ut till nya hem. De behöver bara mat, vatten och lite kärlek. Och katterna ger så enormt mycket tillbaka!
Gudrun Möller ser behovet av fler jourhem.
– Det finns ovanligt många katter just nu, inte minst i Åmål. Många av dem som man ser har det förstås bra och har ett hem, men vi vet att det också är många som far riktigt illa.
Innebär ett ansvar
Inte minst ser man ännu en gång följderna av att somliga skaffar en sommarkatt, ofta övertalade av barnen, och när sommaren är över tycker man sig inte kunna ta med katten till sta´n. Den lämnas för att klara sig på egen hand.
– Och det gör den inte. Ofta ser man dessutom en katt med en kull ungar, som har lämnats. Det är ansvarslöst.
Ulrika Kyrk anser att många tar alldeles för lätt på vad det innebär att skaffa katt.
– Det är inget som man gör för en sommar. Att skaffa katt är i praktiken ett ansvar som sträcker sig över ett 15-tal år.
Inte gratis
Det innebär också ett annat ansvar, nämligen att se till att sterilisera eller kastrera katten, åtminstone om man inte önskar kattungar.
– Många struntar i det ansvaret, sannolikt många gånger av kostnadsskäl, men det leder ofta till något som man inte önskar. Och när man väl har en kull kattungar, som man kanske inte önskar, vad gör man då?
Ibland ser man annonser med rubriken ”Kattungar bortskänkes”. Det är inget som Djurskyddet uppmuntrar.
– Djur skall man inte ge bort. De har ett värde. Att man betalar för djuret har också en psykologisk betydelse. Det som man har betalat något för behandlar man ofta annorlunda än något som man fått gratis. Det kan låta cyniskt, men erfarenheten visar att det är så.
Olika anledningar
När Djurskyddet tar hand om katter – för det är oftast katter som det rör sig om – kan orsakerna vara många. Övergivna katter är redan nämnda.
– Sedan händer det förstås att någon skall flytta och inte anser sig kunna ta med katten i flytten. Sjukdom eller dödsfall är andra anledningar. I sådana lägen händer det att vi blir ombedda att hjälpa till med att hitta ett nytt hem, säger Gudrun Möller.
Ibland kan man förstås också ”bli med katt” på ett mera oväntat sätt. Ulrika Kyrk vet.
En fripassagerare
I fjol satt en lapp på vindrutan på bilen när jag kom ut från affären. Någon hade hört ett konstigt ljud från motorhuven och undrade om det kunde har kommit in en katt där.
Det hade det!
– Och jag hade hört ett sådant ljud ett par dagar tidigare, men då trott att ljudet kom från någon av katterna på gården. Efteråt, när jag upptäckt katten under motorhuven, insåg jag att den nog ofrivilligt hade gjort ett par bilresor under motorhuven.
Den katten, ”Dumle”, är en av familjekatterna i Stirserudstorp i dag och har förresten också en avkomma som bästa kompis.
Gäststuga för fyrbenta
På gården finns ett mindre hus, som man hade tänkt rusta upp till gäststuga. En sådan har det också blivit, men för fyrbenta gäster. Stugan fungerar som jourhem. Där finns just nu några riktiga charmtroll.
Alla i väntan på ett nytt hem.
– Ibland känns det som om man skulle vilja behålla dem, men det går ju inte. Ambitionen är att hitta hem till dem så snart de blivit trygga och mår bra.
Och som sagt, det behövs många nya hem.
– Vi har säkert ett 15-tal katter just nu som väntar på placering och de lär bli fler när vintern närmar sig.
– Och viktiga även i den rollen eftersom medlemsavgifterna i stort sett utgör vår enda inkomstkälla, säger Gudrun Möller. Samtidigt skulle vi förstås önska att det fanns fler aktiva jourhem. Behovet är stort.
För närvarande finns det inom Djurskyddet Säffle Åmål ett jourhem i Kila, ett i Värmlandsbro och ett i Åsensbruk.
– Utöver dessa jourhem handlar det mest om spontana insatser för att tillfälligt lösa akuta behov. Vår förhoppning är naturligtvis att fler skall vara beredda att fungera som jourhem.
Gott om katter
Ulrika Kyrk bor i Stirserudstorp norr om Värmlandsbro och hon står för ett av de tre jourhemmen. Inte bara hon är engagerade i katterna. Det är också dottern Nathalie, 10 år och sonen Andreas, 12 år.– Det är faktiskt inte speciellt betungande, säger hon. Det handlar om att ta hand om katter under en kortare period innan de kan slussas ut till nya hem. De behöver bara mat, vatten och lite kärlek. Och katterna ger så enormt mycket tillbaka!
Gudrun Möller ser behovet av fler jourhem.
– Det finns ovanligt många katter just nu, inte minst i Åmål. Många av dem som man ser har det förstås bra och har ett hem, men vi vet att det också är många som far riktigt illa.
Innebär ett ansvar
Inte minst ser man ännu en gång följderna av att somliga skaffar en sommarkatt, ofta övertalade av barnen, och när sommaren är över tycker man sig inte kunna ta med katten till sta´n. Den lämnas för att klara sig på egen hand.– Och det gör den inte. Ofta ser man dessutom en katt med en kull ungar, som har lämnats. Det är ansvarslöst.
Ulrika Kyrk anser att många tar alldeles för lätt på vad det innebär att skaffa katt.
– Det är inget som man gör för en sommar. Att skaffa katt är i praktiken ett ansvar som sträcker sig över ett 15-tal år.
Inte gratis
Det innebär också ett annat ansvar, nämligen att se till att sterilisera eller kastrera katten, åtminstone om man inte önskar kattungar.– Många struntar i det ansvaret, sannolikt många gånger av kostnadsskäl, men det leder ofta till något som man inte önskar. Och när man väl har en kull kattungar, som man kanske inte önskar, vad gör man då?
Ibland ser man annonser med rubriken ”Kattungar bortskänkes”. Det är inget som Djurskyddet uppmuntrar.
– Djur skall man inte ge bort. De har ett värde. Att man betalar för djuret har också en psykologisk betydelse. Det som man har betalat något för behandlar man ofta annorlunda än något som man fått gratis. Det kan låta cyniskt, men erfarenheten visar att det är så.
Olika anledningar
När Djurskyddet tar hand om katter – för det är oftast katter som det rör sig om – kan orsakerna vara många. Övergivna katter är redan nämnda. – Sedan händer det förstås att någon skall flytta och inte anser sig kunna ta med katten i flytten. Sjukdom eller dödsfall är andra anledningar. I sådana lägen händer det att vi blir ombedda att hjälpa till med att hitta ett nytt hem, säger Gudrun Möller.
Ibland kan man förstås också ”bli med katt” på ett mera oväntat sätt. Ulrika Kyrk vet.
En fripassagerare
I fjol satt en lapp på vindrutan på bilen när jag kom ut från affären. Någon hade hört ett konstigt ljud från motorhuven och undrade om det kunde har kommit in en katt där.Det hade det!
– Och jag hade hört ett sådant ljud ett par dagar tidigare, men då trott att ljudet kom från någon av katterna på gården. Efteråt, när jag upptäckt katten under motorhuven, insåg jag att den nog ofrivilligt hade gjort ett par bilresor under motorhuven.
Den katten, ”Dumle”, är en av familjekatterna i Stirserudstorp i dag och har förresten också en avkomma som bästa kompis.
Gäststuga för fyrbenta
På gården finns ett mindre hus, som man hade tänkt rusta upp till gäststuga. En sådan har det också blivit, men för fyrbenta gäster. Stugan fungerar som jourhem. Där finns just nu några riktiga charmtroll.Alla i väntan på ett nytt hem.
– Ibland känns det som om man skulle vilja behålla dem, men det går ju inte. Ambitionen är att hitta hem till dem så snart de blivit trygga och mår bra.
Och som sagt, det behövs många nya hem.
– Vi har säkert ett 15-tal katter just nu som väntar på placering och de lär bli fler när vintern närmar sig.
Nöjen & evenemang
Dals Långed: Stenebyskolan
Arvika: Såguddens Friluftsmuseum
Karlstad: Kulturkoftorna och Värmlands Museum
Sunne: Kolsnäs
