Ett fint porträtt av Frank Sinatra

KILA

Det kom ett 60-tal personer till onsdagens Sinatra-kväll i Norra Eds bygdegård med Christer Nerfont tillsammans med ett sexmannaband. Det är en bra publiksiffra, men det borde egentligen varit smockfullt, för så bra var programmet.
Publicerad: 2010-03-13 07:30
Christer Nerfont var i praktslag när han sjöng idolen Frank Sinatras sånger. [Förstora] 
Hela ensemblen tar emot publikens ovationer efter slutnumret My way, som följdes av New York som extranummer. [Förstora] 
Jonny Lindström svarade för flera fina soloinsatser på saxofon och klarinett. [Förstora] 

Det är sannerligen inte var dag som en av landets förnämsta musikalartister åker runt på bygdegårdar, Folkets hus och andra småscener och bjuder på så högklassig underhållning, som det var fråga om här.

Christer Nerfont berättade, att han haft Frank Sinatra som idol och kultperson alltsedan tidiga tonåren och som fattig student betalade 1 200 kr för att gå på hans konsert i Baltiska hallen i Malmö i början på 1990-talet. ”Old Blue Eyes”, som Sinatra kallades, var inne på slutvarvet av sin karriär och kanske inte i allra bästa form – men vad gjorde det, det var ju ändå Frank Sinatra!

Honung och bourbon

Frank Sinatra, mannen som sades sjunga med lika mycket honung som bourbon i strupen, blev fint porträtterad i programmet. Inte bara sångmässigt av en Christer Nerfont i praktslag, utan mellan sångnumren fick vi oss även ett miniporträtt av Frankie Boy till del.

Barndom, skivinspelningar, äktenskap och kvinnor, filmroller och påstått samröre med maffian blandades med anekdoter och historier från hans brokiga liv både på och utanför scenerna och vita duken.

Pricken över i

Efter den första avdelningen med en rad för mig helt obekanta sånger kändes det dock lite kluvet. Visst, det var utmärkt sjunget och bandet spelade hur bra som helst i rasande snygga arrangemang signerade kapellmästaren Lasse Magnell, men pricken över i fattades.

Den kom i det andra setet och det med besked. Nu staplades den ena världshiten på den andra i ett enda långt pärlband – bland annat Come fly with me, A summerwind, The lady is a tramp, Night and day, Strangers in the night, I get a kick out of you och Fly me to the moon.

Finalen blev storstilad med megasuccén My way och som extranummer inför en stående och hänförd publik New York. Tala om igenkännandets värde!

Stark orkester

Christer Nerfont har redan med all rätt rosats för sina insatser, men man ska heller inte glömma bort den sexhövdade ensemblen med Lasse Magnell på keyboard och dragspel i spetsen. Hur han i sina arrangemang med tillgång till ett enda blåsinstrument lyckats få musiken att ibland klinga som ett storband är en gåta, men likväl ett faktum.

Jonny Lindström på saxofon/klarinett hade fullt upp att göra och anförtroddes även en del soloinslag, som han förvaltade med den äran. Från Sinfoniettan kom Magnus de Verdier, violin, och Sam Bäckström, cello, på bas återfanns Anders Pirinen och på slagverk Henrik Berg. Tillsammans en välspelande sextett, som det ibland slog gnistor om!

26 konserter

Young at heart (en av Sinatras många låtar) hette programmet, som var en produktion från Värmlandsoperan. Sammanlagt 26 konserter ska det bli innan turnén är över 1 april. Det hela ingick i projektet Kultur på landsbygd med Norra Eds bygdegårdsförening, teaterföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan som lokala arrangörer.

Anders Falk
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
Webbfrågan
Behöver Värmland ett Lerin-museeum?
Välkommen Mary
FLER

Visa upp er baby på nwt.se!

Mejla in en bild till oss. Så här gör du, enkelt och gratis!

I garaget trivs azalean.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.


Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se
billiga resor