
Många överraskningar när Lill-Babs showade
SÄFFLE
Foto: Anders Falk [Förstora]
Foto: Anders Falk [Förstora]
Med akustiska gitarrer, dragspel och saxofon samt ett fång blommor tog de över showen för en stund och fick med sig Lill-Babs i låten Gummiboll, en av hennes gamla hits som hon sjunger duett tillsammans med sångaren Tommy Bollner på deras senaste skiva Dansbandsnatt.
Stående ovationer
Det blev en lyckad och uppskattad kupp och publikens jubel visste knappt några gränser när de fem grabbarna lämnade scenen. Ett populärt inslag!
Men dessförinnan hade Lill-Babs förärats stående ovationer från den helnöjda publiken efter två fullmatade timmar med glimtar ur hennes 56 år långa artistliv. Här kan man verkligen ta till uttryck som levande legend och en institution i svenskt nöjesliv. Själv uttryckte hon det så här: ”Jag är inte gammal, jag har bara levt länge!”
Fullfjädrad artist
Och visst är det så, åldern saknar egentligen betydelse för en så fullfjädrad artist som Lill-Babs. Men trots all rutin och scenvana lyser det av äkthet och närvaro om allt det hon säger och sjunger. Hon ger verkligen järnet från början till slut.
Slutet, ja. Det blev ett platt fall som kunde slutat illa. Lill-Babs snubblade på ett av trappstegen inne i salongen då hon sjungande skulle ta sig ned till foajén för att signera skivor. Allt gick nu bra, men det såg otäckt ut.
Öppenhjärtig
Lill-Babs berättade öppenhjärtigt och berörande om händelser och episoder från sitt aristliv med möten med personligheter som Sammy Davis Jr, Urho Kekkonen, Karin Falck, Anna Wahlberg och Lars Forssell. Men även från sitt privatliv. Bland annat en gripande liten historia om sitt barnbarn som fick mardrömmar av sin snarkande mormor!
Många av de gamla slagdängorna som Klas-Göran, Gröna granna sköna sommar, Leva livet, Itsy bitsy teeny weeny, Bli en clown och En tuff brud i lyxförpackning fanns förstås med, men hon överraskade också med att bjuda på lite bondkomik, rocka loss i ett 50-60-talsmedley och sjunga lite jazziga tongångar.
Starkt kompband
Kompgruppen Benneth Fagerlund på piano, trummisen Lasse Persson och Mats ”Mackan” Englund på bas är värd ett eget kapitel. Tre synnerligen kompetenta, följsamma och urstyva musiker som gavs flera tillfällen under kvällen att visa prov på sin skicklighet i olika solonummer. Samspelet var tätt och arrangemangen sköna.
Detta var ett exklusivt gästspel enkom för Säffles skull. Direkt efter föreställningen bar det av hem till Stockholm i snöovädret för ensemblen. Det var Medborgarhusets föreståndare Putte Grötting som tagit kontakt med Lill-Babs och lyckats ro iland projektet.Tack för det!














































































