Jenny odlar tomater på räkskals- och köttfärsjord
KILA
;)
;)
;)
;)
Att kompostera grönsaker, potatisskal och fruktskal är ingen världsnyhet. Men att hälla bokashiströ på matrester som kotlettben och ris och sedan se det bli näringsrik matjord av yppersta kvalitet, ja det hör inte till vanligheterna, i alla fall inte i Sverige.
– Jag kommer från Nya Zeeland från början och har bott i Sverige i tio år. På Nya Zeeland är det här systemet att återvinna all mat riktigt stort. En eldsjäl började och det har etablerat sig och blivit en del av befolkningens vardag. Jag sökte på bokashikompostering på Google och fick inte fram ett enda ord på svenska om den här typen av matåtervinning. Det är ett återvinningssystem som utvecklades i Japan och som spridit sig genom Asien, blivit stort i Australien och till slut hamnade i Europa. I England har man återvunnit mat på det här sättet även i offentliga förvaltningar, men i Sverige har det varit knäpptyst.
Inga råttor eller ryggskott
Så var det i alla fall fram till för ett år sedan, då Jenny Harlen och sambon Bertil Olsson bestämde sig för att starta bokashi.se, en websida där man både kan läsa och lära sig om matåtervinning och köpa olika verktyg för att komma igång.
– Det här är någonting viktigt och någon gång i livet måste man göra det man tror på och dra sitt strå till stacken, menar Jenny.
Bokashikompostering är inget ”hokus-pokus”, menar Jenny. Det är ett sätt att ta hand om allt matavfall. Och nej, det blir inga flugor eller råttor och det kräver ingen skottkärra eller ryggknäckande spadtag...
– Gör man det på rätt sätt får man en fantastisk matjord, samtidigt som man gör rätt för sig och sparar pengar! Man brukar tala om närproducerad mat, men det finns ju även näråtervinning, och den biten har vi glömt bort
Ny mat från gammal mat
Den typen av matåtervinning som fått Jenny och Bertil att brinna av entusiasm bygger på att maten jäser, den ruttnar alltså inte. Näringen stannar kvar i den gamla maten och tillförs sedan jorden. Tricket ligger i att matavfallet ska ligga i en lufttät behållare, och det inte får bildas för mycket vätska som ligger kvar i jäsningsprocessen, för då ruttnar maten och allting förstörs. Jenny och Bertils system bygger också på att man strör över mikrober över maten som slängts. Mikroberna innehåller miljarders biljoners goda bakterier, som snabbar på jäsningsprocessen. När hinken är full ställs den åt sidan för att efterjäsa ett par veckor och därefter kan man enkelt få fram prima matjord fullproppad med näring.
– Man kan enkelt få till en kanonbra jordfabrik genom att ha en plastback som är lufttät. I botten lägger man matjord och sedan tömmer man hinken över och lägger över ett nytt lager matjord. På bara några veckor har matavfallet blivit matjord, som är redo att användas i trädgården eller i krukor, balkonglådor eller vad man nu har. Det handlar om att odla ny mat från gammal mat.
Mer ”biologi-tänk”
Jenny kommer att delta i Skördefesten och där visa hur återvinningsystemet fungerar. Redan nu säljer hon system till kunder i hela landet från den mysiga arbetsplatsen i Kila.
– Jag hoppas att kunna hålla workshops i det här också. Jag har blivit så passionerad kring detta och det känns så oerhört viktigt att sprida kunskapen vidare. Jag tror stenhårt på det här och det för så mycket gott med sig. Det är viktigt att vi tänker mer ”biologi” än ”kemi” i framtiden. Använd det du har och se sophinken som en resurs, säger Jenny under tiden att hon plockar saftiga tomater odlade i räkskals- och köttfärsjord.
