Många ”klick” på hundkurs
SÄFFLE
Det sa bokstavligt talat klick i Sjöbyns Hundpensionat & Hundskola under helgen. Inte en gång utan många.
Publicerad: 2008-02-05 06:42 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:15
;)
Ann-Louise Ryrvik längst till höger besökte under helgen hundpensionatet och hundskolan i Sjöbyn, Tveta, och lärde kursdeltagarna hur de skall forma sina hundars beteende med klickerträning.
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
;)
Att sitta fint och vänta kan löna sig. Det har schäfern Leva lärt sig. Och snart kommer klicket och belöningen från Ing-Marie Andersson.
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
;)
Lina Sundberg hade kommit från Torsby till kursen i Sjöbyn. Med sig hade hon Pejla.
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Foto: S-E Dahlström [Förstora]
Det handlar om klickerträning, som är en metod som, går ut på att forma en hunds beteende genom att förstärka det positiva som hunden gör. Man skulle även kunna säga att man belönar hunden när den gjort något bra.
På plats i Sjöbyn var denna helg Ann-Louise Ryrvik från Canis Hundskola. Hon är utbildad klickerinstruktör och ger kurser. En sådan är förlagd till Säffle.
– Det är en tränarkurs som ska utveckla deltagarnas skicklighet i att forma fram beteenden och effektivisera deras träning. Fokus ligger på grundfärdigheter. Den omfattar fyra helger med ett par månaders mellanrum.
Fyra kurshelger
Meningen är, att kursdeltagarna skall jobba med sina hundar mellan kurstillfällena. Sedan gäller det att kunna visa resultat.
Och allt är inte bara praktisk kunskap.
– Det finns kurslitteratur också, säger Ann-Louise Ryrvik med ett leende och pekar mot en av böckerna.
Modell tegelsten!
– Hemläxa till nästa gång, säger Ing-Marie Andersson, som kommit från Grythyttan för att vara med på kursen.
Hennes leende avslöjar också att det nog inte känns alltför tungt att ge sig i kast med boken.
Förstärker det positiva
Det finns otaliga metoder när det gäller att fostra eller forma hundar. Några har vi kunnat se i olika TV-program. Skillnaderna i metoderna är påtagliga
– Det fina med klickerträningen är, att man belönar önskvärda beteenden. Det bygger på samarbete mellan hundägare och hund och det skapar trygga och lugna hundar.
Bestraffning?
– Den ligger egentligen bara i utebliven belöning, inte i ”Nej!”, rytande eller handgripligheter. Men hunden lär sig snabbt. Uteblir belöningen så vet den att den har gjort fel. Då försöker den göra rätt.
För alla med ryggrad
Ann-Louise Ryrvik konstaterar, att klickerträningen bygger på beteendevetenskapliga principer.
– Därför fungerar den på alla med ryggrad. Hästar, katter, hönor, hundar och delfiner. Jag har testat metoden även på hästar och de lär sig otroligt snabbt.
Hon tillägger att metoden som sådan också kan praktiseras på människor.
Klick och belöning
Egentligen har det, tycker Ann-Louise, blivit lite för mycket fokus på klickern, den lilla apparaten som ger ifrån sig klickljudet.
– Klickern är bara ett arbetsverktyg, och den är bra eftersom den alltid låter likadant. Men man kan använda en klicker utan att bedriva klickerträning och man kan bedriva klickerträning utan att använda en klicker. Det är metoden som är det väsentliga, inte markören.
Det viktiga är att klicket alltid måste följas av belöning. Om man skulle börja använda klickern för till exempel inkallning utan belöning så skulle effekten snart vara borta.
Inte som att muta
Att det skulle handla om att muta hunden till ett visst beteende avvisas bestämt.
– Det är stor skillnad mellan att belöna och muta. Man mutar någon för att få den att göra något som man vill. Man belönar för något som hunden redan gjort på eget initiativ. Man jobbar med hundens vilja, inte emot.
Ann-Louise Ryrvik berättar, att hon hade haft hundar i många, många år innan hon första gången kom i kontakt med klickerträningen.
– Nu finns den alltid med mig i kontakten med mina djur. Och som sagt, inte bara hundar.
Hon har fyra hästar, varav två hingstar som bland annat kan apportera, putta boll, vinka…
– Klickerträningen fungerar även här och hästarna gillar det. Man förstärker ju det som man vill ha.
Och belöningen uteblir inte.
Risk för övervikt?
En ofrånkomlig fråga måste bli om inte metoden riskerar att leda till viss övervikt. Åtminstone om hunden är duktig och klickljuden blir många.
– Man får se till att ha små bitar, säger kursdeltagarna och öppnar sina burkar med godis.
– Storleken på biten spelar inte så stor roll. Man kan göra dem riktigt små. Dessutom är hundarna oftast väldigt aktiva medan träningen pågår så de förbränner ju en del samtidigt.
Träningen kopplas ofta till förberedelse för tävlingar, men Ann-Louise Ryrvik understryker att det inte bara är en metod, som passar för tävlingshundar.
– Den fungerar även när man vill påverka sin hunds beteende i allmänhet. Resultatet blir samtidigt en lugn och harmonisk hund, som inte behöver vara rädd för att göra fel, men som anstränger sig för att göra rätt.
Från olika håll
Förutom Jessica Johansson, som driver hundpensionatet i Sjöbyn, kom deltagarna i kursen från många olika håll. De hade rest till Säffle från Grythyttan, Munkedal, Torsby, Surahammar och Munkfors. Kursledaren har Vänersborg som hemadress.
Säffle-Tidningen
På plats i Sjöbyn var denna helg Ann-Louise Ryrvik från Canis Hundskola. Hon är utbildad klickerinstruktör och ger kurser. En sådan är förlagd till Säffle.
– Det är en tränarkurs som ska utveckla deltagarnas skicklighet i att forma fram beteenden och effektivisera deras träning. Fokus ligger på grundfärdigheter. Den omfattar fyra helger med ett par månaders mellanrum.
Fyra kurshelger
Meningen är, att kursdeltagarna skall jobba med sina hundar mellan kurstillfällena. Sedan gäller det att kunna visa resultat.Och allt är inte bara praktisk kunskap.
– Det finns kurslitteratur också, säger Ann-Louise Ryrvik med ett leende och pekar mot en av böckerna.
Modell tegelsten!
– Hemläxa till nästa gång, säger Ing-Marie Andersson, som kommit från Grythyttan för att vara med på kursen.
Hennes leende avslöjar också att det nog inte känns alltför tungt att ge sig i kast med boken.
Förstärker det positiva
Det finns otaliga metoder när det gäller att fostra eller forma hundar. Några har vi kunnat se i olika TV-program. Skillnaderna i metoderna är påtagliga– Det fina med klickerträningen är, att man belönar önskvärda beteenden. Det bygger på samarbete mellan hundägare och hund och det skapar trygga och lugna hundar.
Bestraffning?
– Den ligger egentligen bara i utebliven belöning, inte i ”Nej!”, rytande eller handgripligheter. Men hunden lär sig snabbt. Uteblir belöningen så vet den att den har gjort fel. Då försöker den göra rätt.
För alla med ryggrad
Ann-Louise Ryrvik konstaterar, att klickerträningen bygger på beteendevetenskapliga principer.– Därför fungerar den på alla med ryggrad. Hästar, katter, hönor, hundar och delfiner. Jag har testat metoden även på hästar och de lär sig otroligt snabbt.
Hon tillägger att metoden som sådan också kan praktiseras på människor.
Klick och belöning
Egentligen har det, tycker Ann-Louise, blivit lite för mycket fokus på klickern, den lilla apparaten som ger ifrån sig klickljudet.– Klickern är bara ett arbetsverktyg, och den är bra eftersom den alltid låter likadant. Men man kan använda en klicker utan att bedriva klickerträning och man kan bedriva klickerträning utan att använda en klicker. Det är metoden som är det väsentliga, inte markören.
Det viktiga är att klicket alltid måste följas av belöning. Om man skulle börja använda klickern för till exempel inkallning utan belöning så skulle effekten snart vara borta.
Inte som att muta
Att det skulle handla om att muta hunden till ett visst beteende avvisas bestämt.– Det är stor skillnad mellan att belöna och muta. Man mutar någon för att få den att göra något som man vill. Man belönar för något som hunden redan gjort på eget initiativ. Man jobbar med hundens vilja, inte emot.
Ann-Louise Ryrvik berättar, att hon hade haft hundar i många, många år innan hon första gången kom i kontakt med klickerträningen.
– Nu finns den alltid med mig i kontakten med mina djur. Och som sagt, inte bara hundar.
Hon har fyra hästar, varav två hingstar som bland annat kan apportera, putta boll, vinka…
– Klickerträningen fungerar även här och hästarna gillar det. Man förstärker ju det som man vill ha.
Och belöningen uteblir inte.
Risk för övervikt?
En ofrånkomlig fråga måste bli om inte metoden riskerar att leda till viss övervikt. Åtminstone om hunden är duktig och klickljuden blir många.– Man får se till att ha små bitar, säger kursdeltagarna och öppnar sina burkar med godis.
– Storleken på biten spelar inte så stor roll. Man kan göra dem riktigt små. Dessutom är hundarna oftast väldigt aktiva medan träningen pågår så de förbränner ju en del samtidigt.
Träningen kopplas ofta till förberedelse för tävlingar, men Ann-Louise Ryrvik understryker att det inte bara är en metod, som passar för tävlingshundar.
– Den fungerar även när man vill påverka sin hunds beteende i allmänhet. Resultatet blir samtidigt en lugn och harmonisk hund, som inte behöver vara rädd för att göra fel, men som anstränger sig för att göra rätt.
Från olika håll
Förutom Jessica Johansson, som driver hundpensionatet i Sjöbyn, kom deltagarna i kursen från många olika håll. De hade rest till Säffle från Grythyttan, Munkedal, Torsby, Surahammar och Munkfors. Kursledaren har Vänersborg som hemadress.Säffle-Tidningen
S-E Dahlström
Nöjen & evenemang
