Humor och nostalgi på Sagas scen
TEATER: 50- och 60-talen återvänder till Säfflescenen
;)
Foto: Maja Andersson [Förstora]
– Föreställningen är uppdelad i två akter, säger Solveig Bergqvist Larsson. Först har vi femtiotalet, som går mycket i optimismens tecken. Jag har verkligen tagit fasta på det hopfulla. Sen kommer sextiotalet som en kontrast, med protesterna, engagemanget och ungdomen som jobbar för en fredligare värld.
Sedan slutet av januari i år har Ta't lugnt, ta en Toy rullat fram över de svenska vägarna, med tidstypiskt skurna scenkläder, Elvisfigurer i papp och överdimensionerade tuggummipaket i lastutrymmet. Vid turnéavslutningen den 17 november kommer showen att ha spelats femtio gånger, och i mitten av september har turen kommit till Säffle.
Inspirerad av egen bok
Kvinnan bakom showen, Solveig Bergqvist Larsson, är författarinna, föreläsare och språklärare. Ta't lugnt, ta en Toy är inspirerad av hennes kommande bok Ögona böj, som är en delvis självbiografisk barndomsroman.
– Det tog mig tio år att skriva Ögona böj, för att hitta tonen i boken och barnet som var jag en gång, säger Solveig. När jag var klar med manuset uppstod ett tomrum. Vad skulle jag göra nu?
Svaret fann hon genom att återigen plocka upp pennan. Hon började skriva korta, humoristiska texter som hon visade för sin dotter, sångerskan Cecilia Kyllinge. Båda två kände att här fanns något att spinna vidare på och snart tog idén om en föreställning form. Hösten 2011 började de planera och i början av 2012 hade de tillsammans med musikern Olle Nyberg skapat en dryg timmes lång nostalgiresa.
– Folk säger ”Jag kände igen allt! Det här var precis på pricken!”, berättar Solveig.
För både öron och ögon
Det är Solveig själv som står för berättandet i föreställningen, medan Cecilia sjunger ackompanjerad av Olle Nybergs piano och trummaskin. Rollerna är dock inte helt åtskilda, utan även Solveig tar ton ibland och mor och dotter skojar och interagerar föreställningen igenom. Musikaliskt har de främst inriktat sig på de stora svenska sångerskorna som Lill-Babs, Siw Malmkvist, Lill Lindfors och Brita Borg, men här finns även toner av Alma Cogan och Jerry Lee Lewis. Utöver att välja rätt musik har de varit noga med dekor och kläder, för att göra showen lika mycket till en visuell upplevelse.
– Det allra roligaste är att vi får fler och fler ungdomar i publiken, säger Solveig. Det var en målgrupp jag inte tänkte mig, men det finns ett stort intresse för nostalgi bland unga i dag.
Vill sprida budskap
Tanken bakom Ta't lugnt, ta en Toy är att visa på kontrasterna i samhället i dag jämfört med för femtio år sedan. Solveig själv föddes 1950 och var en del av 70-talets engagerade ungdomsrörelse, som hon i dag kan sakna mycket.
– Jag skaffade mig en arméparkas, stoppade Maos lilla röda i fickan och gick ut i demonstration, säger hon. På den tiden satte man verkligen tåg i rörelse, men idag har vi tappat det där. Jag kan känna mig förtvivlad över hur tystnaden och lydnaden breder ut sig.
Hennes egen teori är att dagens konsumism gör att människor inte har tid att engagera sig, och att vi dessutom är alltför rädda för att göra oss obekväma. Samtidigt är Solveig i grunden optimist. Hon är övertygad om att det finns mera gott än ont i världen, annars skulle vi aldrig överleva. Hennes förhoppning är att föreställningen ska slå an något i publiken.
– Vi avslutar hela föreställningen med sången Inatt jag drömde, säger hon. ”Det finns inga soldater mer” – det är en naiv tanke, men vi behöver vara naiva.
