Bayonetta - Förhäxande start på 2010
SPEL
Platinum Games/Sega (18 år)
Efter ett decennium av sparsmakade miljöer, mörka historier och allmänt dyster stämning så kickstartar Hideki Kamiya 2010 med ett av det senaste årets mest hajpade spel.
Efter att ha sovit i 500 år och tappat minnet på köpet är häxan Bayonetta på jakt efter sitt ursprung. Sökandet har lett henne till den fiktiva europeiska staden Vigrid där trådarna ska nystas samman. Berättelsen drivs framåt av den klassiska kampen mellan himmel och helvete och eftersom motståndet utgörs av horder av änglar är det på varmare breddgrader som Bayonetta har sin lojalitet.
Den som har spelat Kamiyas tidigare spel Devil May Cry och Viewtiful Joe kan enkelt räkna ut vad Bayonetta går ut på, nämligen det som lite skämtsamt kallas hack and slash och innebär fullspäckad action från början till slut. Häxan är bestyckad med både skjutvapen och sylvassa svärd och är dessutom akrobatisk på ett vis som får en att tappa hakan. Då har jag inte ens nämnt all svart magi och spektakulära specialattacker. Kontrollen är intuitiv men kräver några minuter. När allt väl sitter flyter striderna med himlens väktare som varm honung och det känns som att fingrarna aldrig får en ledig stund.
Sett till själva actiondelen är Bayonetta ett helt fantastiskt spel. Upplägget är dock skruvat och galet irrationellt på ett sätt som kanske inte tilltalar alla spelare. Kamiya blandar och ger från en glättig palett både vad gäller berättelse, musik, grafik och design. Att slåss till tonerna av japansk jazz fusion är onekligen udda och så där lagom japanskt oanständigt blir det när Bayonettas dräkt delvis försvinner vid specialattacker.
Det här är på många vis konstigt, stôlligt (för att använda värmländska) och totalt vrickat. Men oj så skoj!















































































