X-Com – Ond, bråd, underhållande död
RECENSION: Strategi
Nu, nästan tjugo år efter det hyllade originalet, så kommer äntligen en uppföljare som tar den turordningsbaserade strategin in i en ny tidsålder. Precis som förr kontrollerar man en begränsad grupp soldater (som man kan ge egna namn och utseenden, allt för att man ska fastna så mycket för dem som möjligt, och gråta när de dör), och skall försöka att med taktik och försiktighet ta sig an ett väldigt övermäktigt hot från yttre rymden.
Nya X-Com är nästan lika nervigt som originalet var 1994. Trots att all action utspelar sig i turordning så är det hela tiden spännande, eftersom man vet att minsta misstag riskerar att straffa sig hårt. Och det kommer att vara ditt fel varje gång någon av dina kära män eller kvinnor dör i strid.
X-Com har lite problem med perspektivet och kameran ibland, och några utmaningar kan ses som lite orättvisa. Det största problemet är dock att spelet är lite väl kort och hade mått bra av mer innehåll, samt att slutet är en besvikelse jämfört med originalets storslagna slutstrid. Men invändningarna bleknar snabbt eftersom spelet är så involverande, spännande och roligt att spela. Jag har testat det till både pc och Xbox 360, och båda versionerna fungerar utmärkt, även om Windows-versionen är att föredra.
För alla som tröttnat på den simplifierade, tillrättalagda svårighetsgraden i moderna spel så är X-Com en svettigt intensiv räddare i nöden.
Titel: X-Com
Kosol: Windows/Xbox 360
Tillverkare: Firaxis
