High on fire - Tre decennier av metal på en gång
Metal
Snakes for the divine (Century media)
Heaven and hell. Hysteria. Master of puppets. Alla tre är album som träffat mitt i prick. Det finns fler. Snakes for the divine är ett av dem. Ett album som kommer att stå emot tidens tand. I evighet.
Matt Pike är slusken som istället för att ta sånglektioner masserat sina stämband med napalm och sedan torkat dem knastertorra med taggtråd, influerats av Metallica, Motörhead, Black Sabbath, skurit sönder sin bassists förstärkarmembran för bästa ljudbild och läxat upp sin trummisen Des Kensel tills dubbeltrampen har förfinats till yttersta perfektion.
När allt det funnits sin plats skrevs det makalösa titelspåret.
Det är förresten ingen låt.
Det är ett monster med eget liv.
Spåret Snakes for the divine klockar in på dryga åtta minuter och innehåller tre decennier av hårdrocksmagi, allt komprimerat till stenhård granit - death, thrash, doom, hårdrock – alla får sin beskärda del. När Pike sedan toppar med ett melodiöst solo som hämtat ur Iron Maidens skattkista faller alla bitar på plats. Spåret är magiskt från början till slut.
Det kan vara lite haltande att komma igen efter en sådan initial urladdning men de andra sju spåret håller även de extremt hög klass. Frost hammer är en thrashig knytnäve rakt på näsbenet, i kusliga Bastard samurai ligger Iommis giftgadd och lurpassar och när klockrena Holy flames of the firespitter rundar av High on fires mäktiga femte bastard står det klart: Det här är tveklöst ett av årets bästa album.
Jonathan Strandlund
















































































