Värmland är som Österbotten
NÖJESKRÖNIKA
Det bästa med att få det här utrymmet då och då, är att jag kan ta tillfället i akt och rekommendera i stort sett vad som helst som jag vill att andra ska upptäcka.
Publicerad: 2012-09-28 07:30
;)
Johanna Karlsson. [Förstora]
I förra veckan anordnades den finska filmfestivalen Yksi kaksi filmi på Stockholmsbiografen Sture, och jag hade förmånen att pricka in programpunkten Finlandssvenska kortfilmer. En av dessa tre filmer rörde mig speciellt, och det var österbottniska Den gamle och hatet.
Den gamle och hatet skildrar en äldre man vars liv är fyllt av hat. Hat gentemot framför allt fackföreningar, kvinnliga läkare, homosexuella och invandrare.
När den hatande mannen får en stroke bestämmer hans välartade son sig för att ta hand om sin pappa och påbörjar rehabiliteringen med okonventionella metoder.
Det visar sig nämligen att den gamle mannen, som först tycks ha hamnat i ett tillstånd av medvetslöshet efter sin stroke, snart börjar hata igen. Utan att vakna upp ur medvetslösheten, reagerar mannens kropp då människor i hans närhet nämner allt han som frisk ilsknat till över.
Den alltigenom sympatiska sonen ägnar därefter sitt liv åt att göra vad han kan för att få sin pappa att vakna upp. I klartext betyder det att gamlingen ska retas tillbaka till medvetande och tvingas genomlida ett besök från dotterdotterns utländska pojkvän samt ett fejkat tv-reportage om kommunisttransvestiter som håller på att ta över Finland. Den gamle och hatet är en väldigt rolig film. Den är dessutom enkelt berättad och behandlar samtliga sina karaktärer, inte bara den bittert hatiska pensionären, som kufar.
”Den var väldigt österbottnisk”, säger efter filmen en tjej från södra Finland i biofoajén där det serveras Fazergodis. Det är här det blir intressant. För mitt bestående intryck är att filmen lika gärna hade kunnat utspela sig i Värmland. Värmland och Österbotten har mycket gemensamt. Vasas flora och fauna fick i våras en hit med uppväxtskildringen Nog var han en vän, en berättelse som ligger nära min egen gymnasietid i Karlstad.
I somras semestrade jag i Österbotten och trots att jag aldrig varit där tidigare, kände jag mig märkligt hemma. Det är inte mer än en känsla av att tro sig veta hur saker funkar, men ändå. För sex år sedan flyttade jag från Värmland. Ett tag var jag borta från Sverige. Nu är jag inom rikets gränser igen, men lusten att förflytta mig finns kvar.
Samtidigt vet jag hur jobbigt det är att börja om. Stamma på annat språk. Andas kvav luft. Det är där Österbotten kommer in i bilden; som Värmland, men annorstädes.
Johanna Karlsson
Nöjen & evenemang
Värmlands Nysäter: Esters Cafe
Dömle: Dömle Herrgård
Karlstad: Alsters Herrgård
Hillringsberg: Hillringsbergs Folkets Park
Arvika: Arvika Konsthall Storgatan 22
Se annons: Se annons
Karlstad: Wermland Opera
....: Nysäters Buss AB
Skoghall: Karlstad Hammarö Auktionsverk
