Allens 38:e film
BIO
Vicky Cristina Barcelona
Filmstaden, Karlstad
Regi: Woody Allen
Filmstaden, Karlstad
Regi: Woody Allen
Publicerad: 2008-11-08 06:30
;)
Javier Bardem och Scarlett Johannson i Woody Allens nya Vicky Cristina Barcelona.
Foto: Scanbox [Förstora]
Foto: Scanbox [Förstora]
Detta är Woody Allens 38:e film på 39 år, något som tyder på en både hög och jämn arbetstakt.
Glädjande nog så vittnar också hans senaste filmer (Match Point, Scoop, Cassandra's Dream samt denna) om att den snart 73-årige Allen fortfarande är en synnerligen vital och inspirerad filmskapare. Möjligen kan det ha att göra med att han för samtliga dessa filmer valt att lämna sitt älskade New York för att i stället filma i Europa, där han sedan lång tid ju också har sin största och trognaste publik. Luftombytet tycks ha lett till en välbehövlig nytändning i karriären. Som titeln på senaste filmen antyder så utspelas den i Spanien, där de båda semestrande amerikanskorna Vicky (relativa nykomlingen Rebecca Hall) och Cristina (Scarlett Johansson) kommer i kontakt med den karismatiske konstnären Juan Antonio (Javier Bardem). Snart är de insyltade i en raffinerad ménage-à-trois, som så småningom utvecklas till en kvartett när Juan Antonios labila ex-hustru (Penélope Cruz) gör storstilad entré…
Som så ofta hos Allen handlar det om hur svårt det här med relationer kan vara; filmens Cristina har tidigare gjort en kortfilm på temat ”varför kärlek är så svårt att definiera”. Men även om det finns mycket som känns tryggt och välbekant Allenskt (från förtexternas utformning till en genomgående välskriven dialog och små eleganta filmreferenser) så känns Vicky Cristina Barcelona både oförutsägbar och fräsch, inte minst genom att den oavbrutet utmanar klichéer och förväntningar. Dess intrig av kärlekstrassel är lika fängslande som dialogerna både är underhållande och roliga och med hjälp av en strålande kvartett skådespelare lotsar Allen oss genom en historia som både är elegant och snillrikt berättad. Det finns de som av tradition kritiserar det mesta som Allen gör och som säkert också kommer att muttra om att det är ständigt samma neuroser och inslag av gubbsjuka, fast här i en annorlunda miljö. Kritiken är inte helt obefogad, men jag tycker att den känns överraskande missriktad för just denna film, eftersom Vicky Cristina Barcelona i klart positiv mening skiljer sig betydligt från flera av Allens ”mellanfilmer”. Jag kan också tycka att han här använder sig alldeles för mycket av en berättarröst (levererad av Christopher Evan Welch), men inte ens en sådan skönhetsfläck kan rubba intrycket av att den här filmen, jämte Match Point, hör till Allens bästa sedan den kretiva höjdpunkt som hans karriär präglades av under 80-talets senare hälft. Och hör man som jag till de inbitna fansen så är det riktigt stort…
Glädjande nog så vittnar också hans senaste filmer (Match Point, Scoop, Cassandra's Dream samt denna) om att den snart 73-årige Allen fortfarande är en synnerligen vital och inspirerad filmskapare. Möjligen kan det ha att göra med att han för samtliga dessa filmer valt att lämna sitt älskade New York för att i stället filma i Europa, där han sedan lång tid ju också har sin största och trognaste publik. Luftombytet tycks ha lett till en välbehövlig nytändning i karriären. Som titeln på senaste filmen antyder så utspelas den i Spanien, där de båda semestrande amerikanskorna Vicky (relativa nykomlingen Rebecca Hall) och Cristina (Scarlett Johansson) kommer i kontakt med den karismatiske konstnären Juan Antonio (Javier Bardem). Snart är de insyltade i en raffinerad ménage-à-trois, som så småningom utvecklas till en kvartett när Juan Antonios labila ex-hustru (Penélope Cruz) gör storstilad entré…
Som så ofta hos Allen handlar det om hur svårt det här med relationer kan vara; filmens Cristina har tidigare gjort en kortfilm på temat ”varför kärlek är så svårt att definiera”. Men även om det finns mycket som känns tryggt och välbekant Allenskt (från förtexternas utformning till en genomgående välskriven dialog och små eleganta filmreferenser) så känns Vicky Cristina Barcelona både oförutsägbar och fräsch, inte minst genom att den oavbrutet utmanar klichéer och förväntningar. Dess intrig av kärlekstrassel är lika fängslande som dialogerna både är underhållande och roliga och med hjälp av en strålande kvartett skådespelare lotsar Allen oss genom en historia som både är elegant och snillrikt berättad. Det finns de som av tradition kritiserar det mesta som Allen gör och som säkert också kommer att muttra om att det är ständigt samma neuroser och inslag av gubbsjuka, fast här i en annorlunda miljö. Kritiken är inte helt obefogad, men jag tycker att den känns överraskande missriktad för just denna film, eftersom Vicky Cristina Barcelona i klart positiv mening skiljer sig betydligt från flera av Allens ”mellanfilmer”. Jag kan också tycka att han här använder sig alldeles för mycket av en berättarröst (levererad av Christopher Evan Welch), men inte ens en sådan skönhetsfläck kan rubba intrycket av att den här filmen, jämte Match Point, hör till Allens bästa sedan den kretiva höjdpunkt som hans karriär präglades av under 80-talets senare hälft. Och hör man som jag till de inbitna fansen så är det riktigt stort…
Anders Pettersson
Nöjen & evenemang
