Musik är min riddare i blank rustning
I Nick Hornbys roman High Fidelity tar huvudpersonen Rob upp en diskussion huruvida han lyssnar på popmusik för att han är deppad eller om han är deppad för att han lyssnar på popmusik, en intressant frågeställning. Själv har jag aldrig tvekat till varför jag konsumerar musik i den höga utsträckning jag gör.
Publicerad: 2008-01-25 06:30 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:13
;){kind=small}
För mig har det alltid handlat om en ledstjärna som ständigt funnits där vid min sida och beklätt sig i olika namn. Även om det tagit sig ton av allt från punk, depprock, klassiskt, hiphop, tysk industri eller syntpop så har mitt lyssnande alltid handlat om samma sak, nämligen min längtan efter att ingå i ett sammanhang och genom högtalaren höra någon annan beskriva sitt liv så jag kan få verktyg till att begripa mitt eget. Jag kan festa, dansa, hångla och diska till musik men när det kommer till den berömda kritan så lyssnar jag på musik för att det fyller mig med betydelse, ger mig en möjlighet att hitta in i livet, en karta som leder mig genom vardagen. Jag avskyr när människor förpassar musik till billig underhållning, att det är något att förstrött använda som bakgrundsljud när man städar eller kör bil, för många av oss är musik så ofantligt mycket viktigare än så. Det är vårt liv nedhällt på en rund plastskiva, ett krucifix med ett överdrag av klanger och ljud.
Jag flyr genom musiken, det kan jag gladeligen hålla med om. Vi människor har våra små flyktvägar, vissa använder sprit eller droger. Jag väljer ett mer hälsosamt alternativ, jag väljer musik. Musik är min undsättande riddare som kommer på sin vita springare närhelst jag behöver. När förhållanden kraschat, när jobbet strular eller mitt hjärta störtar samman för att omgivningen inte tar mig på allvar så finns musiken där med dragna lansar och varma sköldar.
Jag klär ständigt vardagen med musik och vandrar runt med MP3-spelaren fylld med i mitt privata soundtrack, en skyddande hinna mellan mig och allt annat. Musik får mig att må bättre, den hjälper mig att stå ut i den här stundtals ruttna världen.
Musik är en ledstång i ett nedsläckt trapphus, en förbandslåda till mina blödande sår, en varm nallebjörn i en iskall värld och om jag ska återgå till Nick Hornbys frågeställning huruvida jag som musikälskare vältrar mig i mitt eget svårmod för att jag lyssnar på pop och rock eller om musiken verkligen kurerar mitt blödande hjärta så är svaret enkelt, jag skiter i vilket! Musik får mig att må bättre och bli lyckligare som människa och det är det enda svar jag behöver.
Jag flyr genom musiken, det kan jag gladeligen hålla med om. Vi människor har våra små flyktvägar, vissa använder sprit eller droger. Jag väljer ett mer hälsosamt alternativ, jag väljer musik. Musik är min undsättande riddare som kommer på sin vita springare närhelst jag behöver. När förhållanden kraschat, när jobbet strular eller mitt hjärta störtar samman för att omgivningen inte tar mig på allvar så finns musiken där med dragna lansar och varma sköldar.
Jag klär ständigt vardagen med musik och vandrar runt med MP3-spelaren fylld med i mitt privata soundtrack, en skyddande hinna mellan mig och allt annat. Musik får mig att må bättre, den hjälper mig att stå ut i den här stundtals ruttna världen.
Musik är en ledstång i ett nedsläckt trapphus, en förbandslåda till mina blödande sår, en varm nallebjörn i en iskall värld och om jag ska återgå till Nick Hornbys frågeställning huruvida jag som musikälskare vältrar mig i mitt eget svårmod för att jag lyssnar på pop och rock eller om musiken verkligen kurerar mitt blödande hjärta så är svaret enkelt, jag skiter i vilket! Musik får mig att må bättre och bli lyckligare som människa och det är det enda svar jag behöver.
Ismael Ataria
Nöjen & evenemang
