Metallica valde oväntade låtar och fick Oslo att jubla
musik
Metallica
Valle Hovin Stadion, Oslo
Publik: 40 000
Valle Hovin Stadion, Oslo
Publik: 40 000
Publicerad: 2007-07-12 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:38
;)
;)
;)
Metallicas skäggprydde frontman James Hetfield är en publikdomtör av gigantiska mått. Valle Hovin Stadion i Oslo var fylld till sista kvadratmetern och han höll den 40 000-hövdade publiken i ett järngrepp.
Foto: Niclas Sund [Förstora]
Foto: Niclas Sund [Förstora]
Metallica har en trofast tradition. När tristessen i studion kryper i benen bokar de sonika en sväng genom Europa. Säkert för att ha buskul, och inte minst för att undvika att rosta ihop som band. Uppföljaren till hårt kritiserade St Anger är för tillfället under produktion och bandets spelningar under sommaren har fungerat som syreupptagare. Och när Metallica väljer att lufta sina sinnen ordentligt under parollen Sick of the studio då värmer det i en gammal hårdrockssjäl.
Ta en snabb titt på låtlistan här intill så förstår ni att Metallica live 2007 är som en hårdrockares dröm som går i uppfyllelse. Hitsen kan naturligtvis inte undvikas men guldkorn som inte spelats på decennier vänder sig i mångt och mycket till oss som vuxit upp med bandet. Det var med andra ord som lilla julafton när Metallica klev upp på scen i ett molntungt Oslo på tisdagskvällen.
Redan i första halvlek hade James, Kirk, Lars och Robert mässat sig igenom Creeping death, Disposable heroes, …And justice for all och Welcome home (Sanatarium). Och med de ässen hade det bara börjat. Vad sägs om en ofattbar version av Cliff Burtons gamla instrumentaldänga Orion och en sanslöst vass Fade to black. Båda från Metallicas skattkista av låtar och naturligtvis tillägnade Burton på ett värdigt sätt av sin gamle vän och kollega James Hetfield. Cliff sitter nog och myser uppe i himlen när hans minne hålls vid liv.
Kirk Hammet var på ett inspirerat humör och lyfte annars något träiga Memory remains med soloeskapader jag inte skådat från den mannen på evigheter. Att ljudet stundtals spelade bandet ett spratt och Lars Ulrich uppenbara begränsningar bakom trummorna kunde ha fått bjässen Metallica på fall. Nödens räddare stavas Sad but true, Enter sandman, One och Battery. Alla lika energirika klassiker som inte störs nämnvärt av små bockar i kanten.
Att Metallica väljer bort trötta soloeskapader från samtliga medlemmar gjorde även sitt till att deras set kändes hurtigt, piggt och inte minst klassiskt. Enda dova stunden tillägnas härmed till No leaf lover, en bagatell som Tom Cruise röjde loss till i Mission Impossible. Live saknar den sting och tyngd och borde således dumpas omgående.
Om frontmannen James Hetfield kan man säga mycket. Han är en publikdomtör av gigantiska mått och samlade snabbt ihop den 40 000-hövdade publiken på betongtrista Valle Hovin Stadion och fick dem att jubla. Det är Hetfield som är Metallicas hjärta och själ, och en kväll när han skiner som en sol är det nästintill omöjligt att inte ryckas med i den paradgata av låtar Metallica valde att spela. Kvällen var inte lika klassisk som Ullevi-spelningen för tre år sedan men nog finns det fortfarande krut i kvartetten från San Fransisco, Kalifornien.
Jonathan Strandlund
Fotnot:
Metallica spelar i kväll på Stockholm Stadion
IAKTTAGET
Konsertarenor
Med sterila Spektrum och helt ofattbart strista Valle Hovin Stadion känns Oslo hopplöst handikappat när det gäller att erbjuda spelställen.
Norska priser
Lämnade Sverige med hyfsad ekonomi på VISA-kortet. Efter ett dygn i världens dyraste stad blir det nudlar på bordet i en vecka.
Slappt i entrén
Spelningen var naturligtvis utsåld sedan länge. Fotograf Sund kunde dock knalla in efter stunden i fotodiket utan att visa biljett. Någon mer som testade?
Låtlista
Creeping Death
Fuel
Wherever I May Roam
Disposable Heroes
Welcome Home (Sanitarium)
...And Justice For All
The Memory Remains
No Leaf Clover
Orion
Fade To Black
Master of Puppets
Battery
- - - -
Sad But True
Nothing Else Matters
One
Enter Sandman
- - - -
Whiplash
Seek and Destroy
Ta en snabb titt på låtlistan här intill så förstår ni att Metallica live 2007 är som en hårdrockares dröm som går i uppfyllelse. Hitsen kan naturligtvis inte undvikas men guldkorn som inte spelats på decennier vänder sig i mångt och mycket till oss som vuxit upp med bandet. Det var med andra ord som lilla julafton när Metallica klev upp på scen i ett molntungt Oslo på tisdagskvällen.
Redan i första halvlek hade James, Kirk, Lars och Robert mässat sig igenom Creeping death, Disposable heroes, …And justice for all och Welcome home (Sanatarium). Och med de ässen hade det bara börjat. Vad sägs om en ofattbar version av Cliff Burtons gamla instrumentaldänga Orion och en sanslöst vass Fade to black. Båda från Metallicas skattkista av låtar och naturligtvis tillägnade Burton på ett värdigt sätt av sin gamle vän och kollega James Hetfield. Cliff sitter nog och myser uppe i himlen när hans minne hålls vid liv.
Kirk Hammet var på ett inspirerat humör och lyfte annars något träiga Memory remains med soloeskapader jag inte skådat från den mannen på evigheter. Att ljudet stundtals spelade bandet ett spratt och Lars Ulrich uppenbara begränsningar bakom trummorna kunde ha fått bjässen Metallica på fall. Nödens räddare stavas Sad but true, Enter sandman, One och Battery. Alla lika energirika klassiker som inte störs nämnvärt av små bockar i kanten.
Att Metallica väljer bort trötta soloeskapader från samtliga medlemmar gjorde även sitt till att deras set kändes hurtigt, piggt och inte minst klassiskt. Enda dova stunden tillägnas härmed till No leaf lover, en bagatell som Tom Cruise röjde loss till i Mission Impossible. Live saknar den sting och tyngd och borde således dumpas omgående.
Om frontmannen James Hetfield kan man säga mycket. Han är en publikdomtör av gigantiska mått och samlade snabbt ihop den 40 000-hövdade publiken på betongtrista Valle Hovin Stadion och fick dem att jubla. Det är Hetfield som är Metallicas hjärta och själ, och en kväll när han skiner som en sol är det nästintill omöjligt att inte ryckas med i den paradgata av låtar Metallica valde att spela. Kvällen var inte lika klassisk som Ullevi-spelningen för tre år sedan men nog finns det fortfarande krut i kvartetten från San Fransisco, Kalifornien.
Jonathan Strandlund
Fotnot:
Metallica spelar i kväll på Stockholm Stadion
IAKTTAGET
Konsertarenor
Med sterila Spektrum och helt ofattbart strista Valle Hovin Stadion känns Oslo hopplöst handikappat när det gäller att erbjuda spelställen.
Norska priser
Lämnade Sverige med hyfsad ekonomi på VISA-kortet. Efter ett dygn i världens dyraste stad blir det nudlar på bordet i en vecka.
Slappt i entrén
Spelningen var naturligtvis utsåld sedan länge. Fotograf Sund kunde dock knalla in efter stunden i fotodiket utan att visa biljett. Någon mer som testade?
Låtlista
Creeping Death
Fuel
Wherever I May Roam
Disposable Heroes
Welcome Home (Sanitarium)
...And Justice For All
The Memory Remains
No Leaf Clover
Orion
Fade To Black
Master of Puppets
Battery
- - - -
Sad But True
Nothing Else Matters
One
Enter Sandman
- - - -
Whiplash
Seek and Destroy
Nöjen & evenemang
