
Värmlandsteatern firar 25 tre gånger om
NÖJE
Den drivna Värmlandsteatern diskuterade tänkbara sätt att fira sina verksamhetsår och efter en hel del tankar och idéer presenterar nu teatern tre uppsättningar med tre olika inriktningar. Allt för att visa sin bredd och styrka.
Foto: Anders Hanson [Förstora]
Foto: Carl Edlom [Förstora]
Tomten är med på ett hörn. Och Marilyn Monroe spelar mot James Bond. När Värmlandsteatern firar 25 sker det med en trippelpremiär. Tre olika föreställningar med tre helt olika inriktningar, men där flera välkända karaktärer spelar rollerna.
Låter det rörigt?
Det är det inte. Monroe, tomten och Bond har fått genomgå samma audition som de andra.
Både välkänt och nytt
Regisserar de lika föreställningarna gör David Runqvist (tredje generationen Runqvist som medverkar i Värmlandsteatern), Mattias Walan och Niclas Kinell. Det blir komedi, deckare och musikal, både välkänt och helt nyskrivet material.
– Först tänkte vi sätta upp någon riktig storfräsare till musikal. Eller en kavalkad av en massa stora musikaler, säger Jennie Segerström, produktionssamordnare på Värmlandsteatern.
Men att vräka på med ett knippe välkända musikaler skulle kräva en alldeles för tilltagen budget, det är dyrt att få loss rättigheterna från upphovsmakarna. I stället har Värmlandsteatern låtit idéerna flöda inom gruppen och nu ligger tre jubileumsföreställningar så gott som startklara.
– Vi vill visa på bredden som finns inom teatern. Därför har vi valt att göra de här tre olika föreställningarna. Vi har kunnat använda oss av den erfarenhet som finns och låtit den erfarenheten rubba av sig på nya förmågor som velat komma in.
Dracula är med
För att få en extra intressant tagning av pjäserna har de valt att sätta kända karaktärer som Dracula, James Bond och Lill-Babs i rollistan. Dessa välrenommerade namn spelar alltså rollerna i uppsättningarna.
– Ja! Det tyckte vi var en väldigt kul grej. Det är viktigt att det här görs med humor, att det verkligen blir publikt, fortsätter Jennie Segerström.
Bland de skådisar som spelar karaktärerna som spelarrollerna finns Per Steffensen, Lina Backman, Simon Andersson, Amanda Lundberg och Marjo Fjällsby.
– Det finns människor i alla åldrar involverade, fortsätter hon och trycker på vikten av en fungerande teater för traktens kulturliv.
– Jag brukar jämföra det med sport, för då förstår de flesta. Det måste finnas flera divisioner för att det ska kunna finnas en elit. Vi jobbar för att vara så proffsiga som möjligt, fast vi är en amatörteater så lyckas vi ofta vara den där eliten. Men det måste finnas utrymme för flera divisioner.
Om du jämför Värmlandsteatern i dag med teatern för 25 år sedan, hur är det annorlunda?
– Det roliga är att många av de som startade fortfarande är kvar i någon aspekt. De som startade var ju verkligen ett kärngäng som knöt näven och ville få till det här. Jag upplever det som om det är tre generationer i föreningen i dag. Att få det här att fungera är en ständig kamp,att pressa kostnader och få allting att fungera. Vi är i stor grad självfinansierade vilket ofta glöms bort.
I vilket sammanhang ser du Värmlandsteatern om 25 år?
– Jag ser ett stort hus som rymmer en massa olika kultur, från film till teater, konst och dans. Det snackas om ett resecentrum, jag ser ett kulturcentrum där att integreras. Lokalerna kring busstationen till exempel, tänk att få dra igång verkstad där! Att det i framtiden finns ett brett utbud för ungdomar att utöva teater i olika former borde vara lika naturigt som att det finns ett brett utbud av sport.
Fotnot: De tre föreställningarna Sova räv (komedi), Rättfällan (deckare) och Q (musikal) spelas 10–27 oktober på Tempelriddaren i Karlstad.


































































