Klarhälja - en oas i tiden
RÅDA/MUNKFORS: Traditioner omhuldas och bevaras vidare
För trots att Klarhälja i sig ”bara” har arrangerats i 42 år, så kryper hembygdscharmen fram och påminner om långt mer svunna tider.
;)
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
Vid hembygdsgården i Kärnåsen har det nu arrangerats Klarhälja i 42 år. Men att det funnits liv och rörelse i området finns det mycket som vittnar om. Att besöka Klarhälja visar sig vara som en oas där tiden har stått stilla och bevarat den hembygdscharm som försvunnit från många landsbygder. Väl bevarade traditioner väcks till liv av gammal som ung. Säterkullorna som kärnar smör och kokar sötost är inte så mycket äldre än 20, och i en liten stuga sitter Birgitta Johansson och visar barnbarnet Heidi Johansson hur man stickar mössor.
– Fast än så länge kan jag bara sticka rakt, säger Heidi.
Svära som borstbindare
Lite längre bort sitter en av Värmlands få borstbindare. Gunilla M Halvardsson har lärt sig det gamla hantverket, en syssla som förr var vanlig för synskadade.
Borstarna binder hon av gethår, och de färdiga hantverken är av en helt annan kvalitet än de som massproduceras i dag.
– Vi är bara tre stycken borstbindare kvar i Värmland nu, säger hon och berättar vidare om yrket:
– Det var ett välbetalt yrke förr. Många synskadade sysselsattes genom borstbinderi, men det var verkligen inte något jobb som medförde status.
Kanske därav det gamla uttrycket ”att svära som en borstbindare”.
Aldrig uteblivit
En av de mångårigaste besökarna till Klarhälja måste vara Maj-Britt Nyberg. Inte ett enda år har hon uteblivit. Som svar på vad som varit den absoluta höjdpunkten i Klarhälja-historien är svaret enkelt.
– Det måste vara nävgröten! Ett stående inslag i Klarhälja.
Hon har själv varit med och kokat den i många år. Annars gillar hon så klart Älvdalssagan, som är ett självklart inslag i tillställningen. Om än det bara spelas upp vissa delar av teaterpjäsen detta år.
Det bjuds även på musikunderhållning under dagarna. Onsdagen förgylldes av Cajsa-Stina Åkerström.
1969 sammanstrålade hembygdsföreningens dåvarande ordförande Åke Nyberg med TV-producenten Allan Schulman på Kärnåsen. Allan såg direkt de fina möjligheter för teater som finns på området och kontaktade Gunde Johansson, vilken skrev bygdespelet ”Älvdalssagan”. Urpremiär stod i slutet av juli 1970. Hembygdsföreningens medlemmar fick blodad tand och året därefter utvidgades aktiviteterna till att omfatta nio dagar i följd och arrangemanget fick namnet ”Klar-Hälja”.
