Varannan ung utsatt för kränkningar på internet

DATA & IT

Varannan ung har blivit kränkt på internet. Det visar en färsk rapport från Datainspektionen.
– Det är alarmerande. Det här är en virtuell värld som pågår parallellt med den verkliga världen, säger Sylvia Hermansson, socionom på familjevåldsgruppen vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland.

Publicerad: 2008-02-06 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:15

I ingången till en av barn- och ungdomspsykiatrins lokaler finns en stor teckning, där barn fått uttrycka olika känslor och relationer, såsom vänskap.
Foto: Ellen Andersson [Förstora]

Sylvia Hermansson.
Foto: Ellen Andersson [Förstora]

Katarina Pluto.
Foto: Ellen Andersson [Förstora]

I soffan i ett av samtalsrummen ligger mjukisdjur, i hyllorna står leksaksdjur. --,,För de minsta är det enklare att leka fram hur de känner, än att beskriva i ord, säger Katarina Pluto och delar ut särskilda "känslokort" med nallar på. Men även äldre barn har sökt hjälp hos socionomerna Sylvia Hermansson och Katarina Pluto efter att ha blivit kränkta på internet.
Foto: Ellen Andersson [Förstora]

Enligt rapporten, som baseras på svar från 520 personer i åldrarna 14 – 18 år, besöker över 80 procent internet dagligen. De flesta har lagt ut en bild på sig själv och 30 procent har varit med om att någon har lagt ut en bild utan tillstånd.
Resultatet ger en viktig signal, enligt Sylvia Hermansson och Katarina Pluto, socionomer vid kompetensgrupp familjevåld på Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland.
I sitt dagliga arbete möter de barn och ungdomar som har blivit utsatta för olika typer av övergrepp, såsom sexuellt utnyttjande, mobbning eller misshandel i hemmet. Här har också barn fått hjälp som blivit kränkta via internet.
– Vi jobbar med effekterna av när unga varit ute på nätet och blivit kränkta, säger Sylvia Hermansson.
– Vi ser nog bara toppen på ett isberg. Alla de som upplever att de har blivit kränkta tar ju inte kontakt med oss. De flesta pratar nog med en vuxen, eller med kompisar, säger Katarina Pluto.

En arena

En bild på internet har större spridningskraft än att sätta upp en lapp på Konsum.
– Och det tänker man nog inte på. När du sitter hemma då är det du och din dator.
Flera sajter uppmanar unga att publicera bilder.
– Det är en arena för pedofiler, säger Katarina Pluto.
Det är inte ovanligt att filmen spelas in i ett vardagssammanhang, till exempel i omklädningsrummet efter gymnastiklektionen.
Filmen dyker sedan upp på internet och spridningen är i gång.
Publicering på internet kan också användas som rena hot av dumpade pojk- eller flickvänner.
– De kan säga ”gör du slut med mig så lägger jag ut det här på nätet”, säger Sylvia Hermansson.
Hur allvarlig konsekvens kränkningen får beror på situationen men också vilka bakgrund den drabbade har.
– Mobbning är inget nytt, men genomslagskraften på grund av informationsteknologin är nu enorm och för dem som redan är utsatta kan det vara droppen, säger Sylvia Hermansson.

Skam och skuld

Föräldrar uppmanas att vara mer nyfikna på vad deras barn gör på internet.
– Ställ frågan vem ditt barn har pratat med i dag på msn, läggs det ut några bilder?, säger Katarina Pluto.
Många unga agerar när de blivit kränkta på internet, de blockerar misstänksamma personer på msn. För andra barn är varningssignalen inte lika röd. Sylvia Hermansson och Katarina Pluto har mött ungdomar som ensamma träffat okända personer via ett chattprogram, där ”Erik”, 17 år, visade sig vara Gunnar, 55 år.
Skam. Skuld. Ånger. Känslorna är svåra att hantera och det är ännu svårare att berätta.
– Många unga känner nog att jag får väl skylla mig själv, säger Katarina Pluto.
Enligt rapporten känner många unga olust inför att en framtida arbetsgivare kan hitta obekväm information och många är oroliga för att deras texter och bilder ska användas i mobbningssyfte.
Medvetenheten om riskerna finns alltså hos de flesta, men publiceringen fortsätter. Behovet av att publicera kan visa på en utrymmesbrist för barnen i dagens samhälle, enligt Katarina Pluto.
– De som söker bekräftelse i den virtuella världen, kanske inte får den i den verkliga.

Ellen Andersson
054-19 96 74 / ellen.andersson@nwt.se

Skriv ut! |

Tipsa! |

Rätta!

Fakta

Råd från Datainspektionen

Råd från Göran Gräslund, generaldirektör vid Datainspektionen:

• Tänk efter före. Sannolikheten för att sådant du publiceras på nätet används för andra syften än det du först trodde är oerhört stor.

• Tänk utanför den egna bekantskapskretsen. Om du är i slutet av tonåren kan en kommande arbetsgivare söka information om dig och hitta gamla misstag som publicerats på internet.

• Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Exponera inte dina vänner på ett sätt som du inte själv skulle uppskatta.

Fakta

Hit kan du vända dig

• Mer information om hur du gör när du blivit kränkt på internet finns på www.datainspektionen.se.

• Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland når via landstingets centrala växel på telefonnummer 054-61 50 00. Vid misstanke om att du blivt utsatt för något brottsligt kontaktas socialtjänsten som i sin tur kontaktar polisen för en polisanmälan.

• På www.bup.nu kan du som ung ställa frågor och få generella svar som publiceras på sajten.

• På www.bris.se, Barnens rätt i samhället, är barn och unga i fokus. Numret till Barnens hjälptelefon är 0200-230 230.

• Förutom att anmäla till polisen, kan du även anmäla misstanke om barnpornografi på www.ecpathotline.se.

• Malmöföretaget Netscan kartlägger stora delar av de sajter som riktar sig till barn och ungdomar som finns på marknaden i dag. Företaget samarbetar bland annat med polisen, Rädda Barnen, Ecpat, och Scotland Yard i London.
www.netscan.se

Fakta

Råd till vuxna

Påminna barn och ungdomar som surfar på internet om att:

• Aldrig berätta vad du heter, var du bor eller vad du har för e-postadress för folk du träffar på nätet.

• Aldrig träffa en chattkompis ensam första gången.

• Aldrig svara på e-post när du inte känner till avsändaren.

• Aldrig ta emot en fil från någon okänd.

Källa: Epcat