GI-metoden lika bra som diabetesmedicin
HÄLSA: Ny forskningsrapport
– Genom att ersätta energin med fett i stället för kolhydrater behöver man inte så mycket insulin, säger Karlstadsläkaren Andreas Eenfeldt.
GI, Atkins, lågkalorikost, Iso, LCHF eller tallriksmodellen. Det senaste decenniet har vi fått lära oss namnen på en hel meny av dieter och det har debatterats flitigt vilken kost som är bäst. En ny rapport refererad i Svenska Dagbladet från det ansedda och oberoende Cochrane-institutet, som granskat elva olika forskningsstudier med sammanlagt 402 personer, visar att GI-metoden har minst lika bra effekt på blodsockret som tabletter hos typ 1 och typ 2-diabetiker.
Andreas Eenfeldt är intresserad av förebyggande hälsovård, bland annat hur den mat vi äter påverkar oss. Han driver bloggen Kostdoktorn.se där han beskriver hälsovinsterna med att dra ner på socker och kolhydrater i kosten.
Sedan sex år tillbaka rekommenderar han sina diabetespatienter att äta enligt GI-metoden. Ett 30-tal av dem har han följt under en längre tid och prover visar att värdena blivit bättre med de förändrade matvanorna.
– När det gäller diabetiker rekommenderar jag numera den hårdaste varianten,
low carb high fat, LCHF, att man får så mycket som möjligt av energin av
fett. För den som verkligen satsar stenhårt brukar det gå otroligt bra. Det
här är inget nytt. Innan insulinet kom i början av 1900-talet var det här
den enda behandlingen av diabetes som man hade, säger Andreas Eenfeldt.
Mindre svängningar
GI-kosten gör blodsockret stabilare och risken för blodsockerfall minskar rejält samtidigt som man kan dra ner på insulinet. Kolhydrater som pasta och potatis omvandlas till socker i blodet och då måste man öka insulindosen för att ta hand om det. Stora insulindoser är svåra att beräkna eftersom man inte vet exakt hur mycket man har ätit och hur snabbt insulinet tas upp i kroppen. Det gör att blodsockrets svängningar blir kraftiga.
Störst fördel av en kostomläggning har de som lider av typ 2-diabetes som
uppstått på grund av att man överbelastat kroppens möjligheter att ta hand
om alla kolhydrater. Resultatet blir ett överskott på insulin och eftersom
insulin styr vår förmåga att lagra fett är typ 2-diabetiker ofta överviktiga
vilket försvårar sjukdomen. Genom att gå över till LCHF går de flesta också
ner i vikt.
Resultatet av GI-kosten kan mätas direkt.
– Diabetiker kan testa genom att mäta blodsockret efter bara en måltid. Äter du kött, grönsaker och en fet sås så får du nästan ingen stegring av blodsockret, äter du pasta eller potatis så skjuter det upp fem, tio enheter beroende på hur sjuk du är.
Hur mycket kolhydrater bör en diabetiker äta per dag?
– Är man överviktig eller har diabetes rekommenderar jag att man minskar så mycket på kolhydraterna som man trivs med. Ju mer man minskar, desto effektivare blir det. Det tuffaste är 10–20 gram per dag, mindre än så är nästan omöjligt, det finns nästan ingenting som innehåller noll. En normal person äter mellan 300 och 400 gram per dag. Problemet är att folk har svårt att bryta sina vanor och det är inte alla som är motiverade att lägga om sin kost.
Hur ska en frisk person komponera sin meny?
– Häll ut läsken, det är det värsta som finns! Sedan bör man äta så lite socker som möjligt och minska rejält på de snabba kolhydraterna som finns i till exempel snabbpasta, vitt bröd och vitt mjöl. Man behöver inte hålla på med konstgjorda lightprodukter – det är okej att äta naturligt fett.
Fetman breder ut sig
I slutet av 80-talet kom rådet att äta fettsnål kost för att undvika att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Samtidigt tog fetma- och diabetesepidemin rejäl fart i västvärlden. I Sverige har andelen feta gått från 5 till 10 procent under samma period. Socialstyrelsen har tillsatt en grupp som ska gå igenom forskningen kring kost och diabetes och den långsiktiga effekten som GI-kosten har på hälsan. Innan den är klar är man inte beredd att ändra sina nuvarande rekommendationer.
Enligt Andreas Eenfeldt finns det ingen forskning som visar att en omläggning till GI eller LCHF skulle vara skadligt för hjärtat – istället har flera studier visat att blodfetterna sjunker samtidigt som vikten minskar av bara farten eftersom naturligt fett mättar längre.
– Äter du mindre fett så måste du äta något annat och det som finns kvar att bli mätt på är i princip kolhydrater vilket ökat insulinet. Äter du mer kolhydrater än kroppen behöver ger du den signaler att lagra in fett i fettcellerna och du går upp i vikt.
Glykemiskt index anger hur snabbt kolhydraterna i maten styr blodsockernivån. Både det vi äter och hur vi tillagar maten påverkar värdet. Kokt potatis som kyls ner och därefter värms upp igen får ett mycket lägre GI-värde än om man skulle ätit den nykokt. En syrlig pizzasallad eller lite citronsaft till maten har samma effekt.
Mat med lågt GI:
Ärter, bönor, linser, grönsaker, ägg, fisk, kyckling, nöt och fläskkött, råris, havregryn, grovt bröd.
Mat med högt GI:
Vitt bröd, snabbmakaroner, kokt potatis, läsk, glass, godis.
