1938, två år före sin död, köpte Selma Lagerlöf den här blåa PV56 som var helt ny när den kom till Mårbacka. Bilen har en rak sexcylindrig sidventilsmotor på 86 hästkrafter och den är treväxlad med golvspak, överväxel och frihjul, berättar Volvo museums intendent Sten-Åke Lyngstam. Foto: Mikael Lindblom
Upplev en nostalgikick på Volvos eget museum i Göteborg
MOTOR
Något mer ursvenskt än Volvo är svårt att tänka sig. Ända sedan 1927 har bolaget funnits och sedan 16 år finns Volvo museum i Göteborg som är historien om bolaget från två okuvliga optimisters idé om biltillverkning till dagens jättekoncern.
Och på museet finns både Selma Lagerlöfs sista bil och den första bussen i Treskog.
Och på museet finns både Selma Lagerlöfs sista bil och den första bussen i Treskog.
Publicerad: 2011-06-07 12:21
LÄS OCKSÅ:
;)
När Selma Lagerlöfs fanns ute till för försäljning för några år sedan gick Volvo museum in och köpte den. Här visar museets Mattias Gustafsson baksätet där Selma satt.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Under ett antal år körde Carl Nilsson den här Volvo-bussen från 1928 mellan Treskog och Arvika via Gunnarskog. Den är tillverkad på ett lastbilschassi och har en träkaross från Arvika vagnfabrik. Bussen renoverades för ett antal år sedan av Bernt Olsson från Stöpafors.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Mängder med busslinjer sammanstrålade vid torget i Arvika och här ser vi Treskog-Arvika-bussens ägare Carl Nilsson sittande längst till vänster.
Foto: okänd [Förstora]
Foto: okänd [Förstora]
;)
I år firar P1800-modellen 50 år. "Helgonet-bilen som gjordes känd av Roger Moore firades på museet i mars då The Saint fanns på plats tillsammans med bilens designer Pelle Petterson som även är seglarlegendar.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
1954 tillverkade Arvikaverken den här hjullastaren som har beteckningen H10. Den väger bara 6,1 ton och är en dvärg jämfört med dagens maskiner.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Leif Tufvesson har tillverkat en Hot Rod av en Jakob från 1929.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
1915 tillverkade SKF detta enradiga kullager som döptes till Volvo. Sedan plockades namnet upp av företagets grundare Assar Gabrielsson och Gustav Larson. Från början hade man tänkt kalla bilen för Larson.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
Under några år på 1950-talet tillverkade Volvo en husvagn under namnet Caravan.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
;)
1976 tillverkade Volvo en experimenttaxi i samband med att staden New York skulle köpa in nya taxibilar. Kontraktet gick dock inte till Sverige.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Volvo betyder ju ”Jag rullar” på latin. Det vet de flesta av oss. Men få vet att bilföretagets grundare Assar Gabrielsson och Gustav Larson plockade upp namnet från en helt annan produkt.
– 1915 tillverkade SKF en serie enradiga kullager som de döpte till Volvo. Herrarna Gabrielsson och Larson hade en bakgrund på just SKF när de 1924 bestämde sig för att starta upp tillverkning av bilar i Sverige. Då kom de på att Volvo var ett väldigt gångbart namn och bättre än Larson som man först hade tänkte döpa bilen till.
– I augusti 1926 lyckades de övertyga ledningen för SKF i Göteborg att skriva kontrakt med dem och snart inleddes produktionen i en tidigare kullagerfabrik på Hisingen, berättar Volvo museums chef Sten-Åke Lyngstam.
Även om det första provexemplaret rullade ut baklänges från fabriken har det därefter gått desto bättre. I dag har AB Volvo hela 95 000 anställda och Volvo personvagnar cirka 21 000 medarbetare.
Den här framgångssagan kan man sedan 16 år ta del av på museet och det blir allt populärare.
– I fjol hade vi 55 000 besökare och det var fler än någonsin och vi räknar med en rejäl ökning även i år. Här visar vi upp över 100 fordon och det inte bara bilar utan även bussar, lastbilar, anläggsmaskiner, båtmotorer, traktorer och flygplan.
– Samt en hel del annat och vi har även planer på att utöka museet för att kunna visa upp ännu mer av Volvos spännande historia. Och folk får gärna höra av sig med både historier, foton och udda tillbehör. Vi är alltid intresserade av Volvo-material, säger Sten-Åke Lyngstam.
På det tre våningar stora Volvo museum kan man verkligen följa hela företagets utveckling från det stora genombrottet med Volvo PV444 som kallades för den svenska folkbilen när den var klar för serieproduktion 1947. En annan stor framgång var Amazonen när den kom 1956 och modellen tillverkades i över 600 000 exemplar fram till 1970. Största succén är dock 240-serien som det producerades över tre miljoner exemplar av under åren 1974–1993. En annan legendarisk bilmodell är ”Helgonetbilen” P1800 som i år firar 50 år.
– Den 7 maj när vi firade jubileet var P1800-designern Pelle Petterson här och berättade om hur det gick till att skapa den populära bilen. Det var även huvurollsinnehavaren i filmerna Roger Moore. Det var en väldigt trevlig dag med över 2 000 besökare.
En annan stor dag i Volvos historia var när man invigdes sin stora fabrik på Torslanda 1964 och två år senare kom 140-serien, den moderna Volvon.
Värmland lämnar flera avtryck på museet och det första är ett riktigt tidigt sådant. En treväxlad LV4-buss från 1928 och det är det andra tillverkade exemplaret av en buss byggd på ett lastbilschassi. Under huven satt en fyrcylindrig motor på 28 hästkrafter.
– Den ägdes av Carl Nilsson i Treskog och kördes i linjetrafik därifrån via Gunnarskog till Arvika. Träkarossen tillverkades av Arvika vagnfabrik och 16 personer fick plats i bussen. Bussen rustades upp fantastiskt fint av Bernt Olsson i Stöpafors och han tog 1993 hem en silvermedalj i veteranbilstävlingen London–Brighton, berättar Sten-Åke Lyngstam.
Ett annat fordon med värmländsk anknytning är den blåa PV56 från 1938 som står på parad mitt i den ena utställningshallen.
– Den har tillhört Selma Lagerlöf. Hon köpte bilen ny det året och för några år sedan fick vi veta att den var till salu och då köpte vi in den. Bilen har en rak sexcylindrig sidventilsmotor på 86 hästkrafter och den är treväxlad med golvspak, överväxel och frihjul.
– När vi har utländska besökare brukar vi be dem ta upp en tjuga så att de kan studera Selma. Sedan får de vända på sedeln och där är Nils Holgersson som så många har läst om och känner igen.
Ett tredje värmländskt fordon som finns i museet är den BM–hjullastare från 1954 från Arvikaverken som har beteckningen H10. Den är ganska liten jämfört med dagens bjässar och väger bara 6,1 ton och drivs med en trecylindrig fyrtaktsmotor på 57 hästkrafter.
Volvo museum innehåller även nyare rariteter eller vad sägs om konceptbilen Raketen från 1967 som verkligen sticker ut med sin form och 262C som designades av Bertone.
Här finns även Per-Inge Walfridssons 343:a från 1976 som han blev Europamästare i rallycross med 1980 och Rickard Rydells S40 som han tog hem BTCC med 1998.
Museet är väl värt ett besök. Det ger både en nostalgikick samtidigt som man får lite perspektiv på den fantastiska utveckling som våra fordon har genomgått.
