I Selmas julspår
MAT & DRYCK
För första gången i mitt liv invigningstalade jag i lördags på Kvarnen i Filipstad på vernissagen av utställningen Selma Lagerlöfs jul.
En av inspirationskällorna för utställningsansvariga Ewa Persson, dynamisk ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet, var nämligen det julkalas på Mårbacka som jag 1997 arrangerade för tidskriften Sköna dagar och där Ewa och hennes bror Stig Berg var två av gästerna.
Min insats den här gången var dock marginell. Största insatsen var nog att jag bakat den i mitt tycke ännu sorgligt oupptäckta Mårbackatårtan, som nu mycket dekorativ tronar på utställningens kaffebord vid sidan av kaffekoppar från Mårbacka.
En av inspirationskällorna för utställningsansvariga Ewa Persson, dynamisk ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet, var nämligen det julkalas på Mårbacka som jag 1997 arrangerade för tidskriften Sköna dagar och där Ewa och hennes bror Stig Berg var två av gästerna.
Min insats den här gången var dock marginell. Största insatsen var nog att jag bakat den i mitt tycke ännu sorgligt oupptäckta Mårbackatårtan, som nu mycket dekorativ tronar på utställningens kaffebord vid sidan av kaffekoppar från Mårbacka.
Publicerad: 2008-11-27 07:00 | Uppdaterad: 2008-11-29 12:59
;)
Till utställningen Jul på Mårbacka dekorerades Mårbackatårtan med ett vackert mönster av vit kristyr av Karlstadskonstnären Anna Hedstrand. Det är en helt utsökt tårta med sina spröda mördegsbottnar med skrädmjöl. [Förstora]
;)
Ewa Persson, ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet, har återskapat julen på Mårbacka utifrån fotografier och berättelser. På julbordet fattades på vernissagedagen varken lutfisk, skinka, köttbullar eller risgrynsgröt och på kaffebordet tronade vid sidan av kaffekoppar från Mårbacka den dekorativa Mårbackatårtan. [Förstora]
;)
Selma Lagerlöf vid julbordet i Mårbackas kök med sina gäster, författaren och kaptenen Hugo Falk med dotter. [Förstora]
;)
På recept- och reklambladet från 1920-talets Mårbacka ser man tydligt att dagens Mårbackakaka då hette Mårbacka kaffe-kaka medan dagens Mårbackatårta då kallades för Mårbackakaka. [Förstora]
;)
Knappt 3 år gammal hälsar Hilding Bergqvist på Selma Lagerlöf. Det är mamma Anna som lutar sig ner över honom. [Förstora]
;)
Vid sidan av bilen, som var fullastad med skrädmjölskartonger, står Mårbackas mångåriga inspektor Raoul Kajland och på bilens trappsteg sitter Selma Lagerlöfs husföreståndarinna, fröken Ellen Lundgren. Chauffören Erik Åhs skymtar bakom ratten. [Förstora]
Om julförberedelserna på Mårbacka i Selma Lagerlöfs barndom får man veta en
hel del i den välkända berättelse där Selma åker förbi Mårbacka på väg från
faster Lovisas begravning. Hon får då impulsen att köpa tillbaka gården allt
medan hon lever sig tillbaka i livet som det en gång gestaltade sig under de
olika årstiderna på Mårbacka. Hon minns det stora knäckebrödbaket som
föregick de arbetsamma slaktedagarna i november med köttsaltning,
korvstoppning, paltbrödsbak och ljusstöpning. ”Men den största brådskan kom
framemot jul. Luciadagen, då kammarjungfrun gick omkring vitklädd med ljus i
håret och bjöd alla människor på kaffe klockan fem på morgonen, den kom just
som ett tecken till att de nästa två veckorna kunde de inte göra sig räkning
på mycken sömn. Nu hade de att brygga julöl och luta fisk och ställa med
julbak och julrengöring”.
”Hemma hos oss firades julen på det gamla vanliga sättet, men några föremål,
som då plockades fram, funnos inte, om man undantar litet julgransgrannlåt”,
berättar Selma Lagerlöf i Anna Lundblads och Bror-Magnus Vifots Värmländska
julseder, som NWT gav ut 1932.
”Några mera ovanliga julseder tror jag inte heller förekommo. Vi bryggde
julöl, vi bakade en julkuse av vörtbrödsdeg, som gömdes till såningstiden.
Vi hade gåskakor av vetedeg med korinter till julbordet. En stor, rund
pepparkaka med en initial på, också för julhögen, och dessutom pepparkakor
för julgranen. Vi stöpte vidare grenljus, klädde julgran och klädde ut en
julbock (en gubbe i vargskinnspäls).
Maten var den vanliga med dopp, lutfisk, gröt och smörbakelser.
Julklapparna utdelades först efter kvällsvarden. Klockan sex nästa morgon for
man till kyrkan, som var härligt upplyst med talgljus.”
Lutfisken, risgrynsgröten och smörbakelserna återkommer i Selma Lagerlöfs
välkända novell Julklappsboken.
”Vi sitter vid det stora slagbordet en julkväll på Mårbacka. Pappa vid den ena
kortändan och mamma vid den andra.” ”Vi har redan ätit både lutfisk,
risgrynsgröt och smörbakelser. Tallrikar, skedar, knivar och gafflar är
bortskaffade, men duken ligger kvar, de två hemmagjorda grenljusen brinner i
sina stakar mitt på bordet, och runtom dem står ännu saltkaren,
sockerskålen, bordsstället och en stor silverbägare, fylld till brädden med
julöl.
Eftersom måltiden sålunda är slutad, borde vi ju resa oss upp, men det gör vi
inte. Vi sitter kvar i väntan på julklappsutdelningen.”
Det är troligtvis strax före eller efter år 1930 som den trofasta väninnan
Valborg Olander klockan sju på morgonen den 22 december reser till Mårbacka
med Selma, vilken som vanligt deltagit i Svenska Akademiens
högtidssammankomst den 20 december. Med glad förväntan ser Valborg fram emot
julfirandet, berättar hon i det kåseri, som återges i senaste numret av
tidskriften Värmländsk kultur.
”Ingenstans ha de en sådan förmåga att festligt och hjärtligt ta emot en
väntad gäst som på Mårbacka…emot oss strålade den eklärerade verandan, prydd
med enrisgirlander kring pelarna, kulörta lyktor i taket och granar
uppställda längs sidorna. ”
”Det var julstämning som mötte oss genast vid inträdet i hallen. Allt var
färdigt till helg, det blänkte, det glänste. Blommor överallt, stearinljus i
kronor och alla upptänkliga stakar, en extra julkrona upphängd i hallen.”
En sen kvällsmåltid med allahanda läckerheter i fråga om traditionell julkost
väntade sedan med både äkta Värmlandskorv, klenät och saffransbröd med många
russin i som försmak av vad som komma skulle.
Följande förmiddag hjälptes Selma och Valborg åt att i stora salongen klä en
ovanligt vacker gran tills de av gonggongen kallas ut i det stora köket att
begå ett äkta ”värmländskt” ”dopp i grytan”.
”Också där var det kulörta lyktor. Bjälkarna i taket voro dolda bakom granna
girlander, mellan vilka lyktorna sände ut sitt mystiska ljus. Som rödaste
guld blänkte kopparn i kastrullerna och på bänkskivan.”
När man betraktade härligheterna på det stora uppslagna fällbordet i kökets
mitt, kunde man inte annat än bli glad av att se ”detta granna stilleben,
med skinkan och revbensspjället och korvsorterna – ja, inte ens köttbullar
och bruna bönor saknades placerade mellan grenljus och blommor och
fruktskålar.
Vi slogo oss ned vid bordet, men endast för att alltemellanåt göra en
påhälsning vid den stora kopparkitteln med ”doppet” som stod och puttrade på
den blankpolerade spisen, och däri sänka ner en vört- eller siktsbrödskiva,
som sedan fiskades upp med en hålslev. Julöl bjöds i grant bemålade glas och
hjälpte till att sedan skölja ner de delikata smörbakelserna.”
Efter denna jullunch gällde det för gårdens jungfrur, som ”doppat” efter
herrskapet, att skynda på. Klockan halv fem var gårdens alla underlydande,
stora som små, bjudna på kaffe. Innemot 70 personer bänkade sig vid
kaffeborden i det stora och grannt pyntade serveringsrummet. Så blev det
dans kring granen, konfekt och äpplen bjöds omkring och Selma Lagerlöf tog
plats i en fåtölj bredvid flygeln med två stora julklappskorgar bredvid sig.
Hon läste själv upp utanskrifterna på de fint inslagna paketen och delade ut
praktiska gåvor, lika för varje hushåll, lakan och örngott åt varje familj
detta år samt två skjortor åt varje barn på godset, förfärdigade av
husföreståndarinnan, fröken Ellen Lundgren, med hjälp av tjänsteflickorna.
Men i korgarna låg också personliga gåvor, både roliga och nyttiga.
Vid sjutiden var kalaset slut och Selma med gäster drog sig tillbaka till
biblioteket. Bra ädelmodigt att stöka till huset så när allt var fejat och
fint till helgen, tycker Valborg Olander, men det håller Selma inte med om.
Denna bjudning var det roligaste på hela julen!
Från nedervåningen hörs nu dammsugaren tills gonggongen kallar till
aftonmåltid – lutfisk med övriga tillbehör och risgrynsgröt, som äts under
den med järnekskvistar flätade salskronan. Först därefter är det dags för de
egna julklapparna från när och fjärran.
I tidig juldagsmorgon tänds så ljusen i vartenda rum i hela huset. Den som
vill lyssnar på ottesången och högmässan i radion och det vilar sedan en
obeskrivlig söndagsfrid över helgdagarna på Mårbacka.
Julen 1938 firar Selma hos systern i Falun men i ett brev till inspektor Raoul
Kajland, återgivet i årets nummer av Östemtingen, ger hon direktiv om vad
som skall inhandlas till alla på gården. Ett av de 17 barn som får fem
kronor på en sparbanksbok var den då elvaårige Hilding Bergqvist, som än i
dag minns barndomens julfester och fortfarande kan känna doften från kaffe,
frukt och gran och de levande stearinljusen när man kom in på Mårbacka. Det
var olika julklappar varje år, förutom att alla anställda fick en
helårsprenumeration på Nya Wermlands-Tidningen varje jul. Ett år fick
föräldrarna en köttkvarn och ett annat år fick alla barnen skridskoskenor.
Julen 1939 blev Selma Lagerlöfs sista. Hon satt i soffan i stora salongen och
såg på barnens lekar, berättar Thyra Freding i Flickan från Mårbacka. Alla
fick som vanligt sina julklappar. En av gummorna sade till henne: ”Nu tycker
jag att Fröken ger oss för möa julklapper!” Då svarade hon: ”Det är nog
sista julen jag får vara bland er”.
Fakta
Mårbackatårta
Bottnar:
200 gr smör eller margarin
1 3/4 dl socker
7 dl skrädmjöl
Äppelmos:
4–5 syrliga äpplena
2 msk socker
Så här gör man: Rör smöret vitt med sockret. Tillsätt
skrädmjölet och arbeta snabbt ihop till en deg. Dela degen i fyra delar,
(själv gör jag bara tre!), som kavlas ut (mellan bakplåtspapper går lättast)
till lika stora runda bottnar, cirka 20 cm i diameter.
Grädda ca 10–15 minuter i 150–175° tills bottnarna fått svagt ljusbrun färg.
När bottnarna svalnat läggs de samman med äppelmos, gärna hemlagat och
mycket lätt sötat. Garnera sparsamt med vispgrädde men servera gärna litet
extra vispgrädde i en skål bredvid.
Hillringsberg: Hillringsbergs Folkets Park
Arvika: Arvika Konsthall Storgatan 22
....: Nysäters Buss AB
Munkfors: Munkfors Förenings och Konferenscenter
Skoghall: Karlstad Hammarö Auktionsverk
