Wallström laddar med Tjejvasan inför FN-toppjobbet
HELGINTERVJUN: "Det är ju vansinnigt egentligen"
– Det känns otroligt spännande, hedersamt och viktigt.
Men innan hon tillträder det nya FN-toppjobbet på riktigt väntar en helt annan sorts utmaning – att åka Tjejvasan.
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
Hon är i brytningstiden mellan två jobb. Mellan Bryssel och New York. I början av februari gjorde hon sin sista arbetsdag på gamla jobbet, som vice ordförande i EU-kommissionen. Egentligen skulle hon ha slutat redan tidigare, om inte godkännandet av den nya kommissionen dragit ut på tiden.
– Det blev så utdraget på slutet. Det är klart att man tappade lite energi, allt fokus var ju på de nya, de som skulle in. Det blev en märklig stämning, säger Margot Wallström.
Det nya uppdraget, som FN:s särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter, tillträder hon på allvar efter påsk. Dessförinnan blir det några lugna veckor hemma i Värmland, i familjens hus på Hammarö.
Tjejvasan
Lugnet inkluderar en hel del längdskidåkning. I dag, lördag, kör hon Tjejvasan, det tre mil långa loppet mellan Oxberg och Mora.
– Jag har legat i som en dåre nu inför Tjejvasan. Det är ju vansinnigt egentligen, att halvgammal och halvfet anmäla sig till det där. Målet får bli att komma sist, utan att bli avplockad från spåret för att det går för sakta. Jag ska inte låta mig ryckas med i att tro att jag kan tävla med någon.
Basen på Hammarö kommer Margot Wallström ha kvar, men merparten av sin tid kommer hon att spendera i New York eller på resande fot.
– Ett besök i Kongo är redan inplanerat. Och efter det blir det nog Liberia. Man måste åka och se på fältet hur det ser ut.
Bekämpa sexuellt våld
Margot Wallströms FN-uppdrag sträcker sig över två år. Uppgiften är att bekämpa det omfattande sexuella våld som både kvinnor och barn utsätts för i oroshärdar runt om i världen. Våldtäkter används som vapen. I Kongo uppskattar man att över 200 000 kvinnor har blivit våldtagna sedan inbördeskriget bröt ut i mitten av 1990-talet.
– Det är ett mycket medvetet våld, men det är sällan någon förföljer förövarna och ser till att de här brotten lagförs. Det finns väldigt tjusiga FN-resolutioner, men i verkligheten blir det bara värre för kvinnorna. I modern krigföring kan det vara farligare att vara kvinna än soldat. Det är också viktigt att säga att det här inte är ett afrikanskt problem. Det var lika mycket ett bekymmer i Bosnien, där tror man att upp till 50 000 kvinnor våldtogs, torterades eller stympades.
Så ditt jobb blir att se till att förövarna straffas?
– Precis, det är ett av de allra viktigaste uppdragen. Men det måste gå hand i hand med att man förändrar attityder, hur man ser på kvinnor. Att inte bara se dem som offer, att se att de är otroligt viktiga för att återuppbygga ett land och få en varaktig fred.
I Liberia, som du ska besöka, har väl just kvinnorna spelat en stor roll i arbetet med återuppbyggnad och fred?
– Ja, och där finns det en politisk vilja genom presidenten Ellen Johnson-Sirleaf. Det känns som en styrka att jag känner henne sedan tidigare, vi har träffats flera gånger och tillhör samma nätverk. Jag vill väldigt gärna samarbeta med henne. En av de uppgifter jag omedelbart ska ta itu med är att sätta ihop ett team med juridiska experter, som ska kunna hjälpa regeringar att förbättra lagstiftningen.
Hur ska ni förändra attityder i samhällen?
– Det är klart att det tar tid. Men kommunikation är nyckeln. Det kan vara allt från att använda såpoperor i länder där man ser mycket på tv, till att jobba med radioprogram och teater. Man måste jobba med flera parallella spår, det handlar också om lagstiftning och att se till att ett antal personer straffas för det de har gjort. Det inkluderar även FN:s egna fredsbevarande trupper, där uppförandekoder inte alltid har åtlytts.
Känner du någon oro för din egen säkerhet när du ska resa till oroshärdar?
– Nej, jag känner inte att jag behöver vara orolig. Vi åker till platser där det finns FN-trupper som garanterar min säkerhet.
Ska du bo i New York?
– Ja, det blir ett slags långpendling till att börja med, så får vi se sedan. Jag kanske är där i tre veckor och kommer hem till Värmland någon vecka innan jag åker tillbaka igen. Det blir mycket tidsomställning...
Vilka minnen är starkast från dina tio år i Bryssel?
– Det har varit tio väldigt spännande och avgörande år för EU. Bland det första som hände var ju att en ny valuta infördes, euron. Det är ett starkt minne. Det andra är utvidgningen, att tolv nya länder har anslutit sig till EU. Att vi har upphört att dela in Europa i öst och väst och att vi nu är 27 länder vid samma sammanträdesbord tycker vi redan är självklart, men politiskt är detta det största som har hänt.
Det sägs ofta om dig att du var framgångsrik under din första mandatperiod, som miljökommissionär, men mindre lyckosam när du ansvarade för kommunikationsstrategin under andra mandatperioden?
– Det beror på att det var två så olika uppgifter. Den första perioden var det lagstiftning, och det är det enda som väldigt många journalister förstår sig på, det är synligt. Den andra perioden handlade det om att reformera sättet som kommissionen bedrev sin kommunikationspolitik på. Det var inte alla som gillade det, vi blev mer aktiva på internet i stället för att bara omhulda de skrivande journalisterna i pressrummet.
Du fick en del uppmärksamhet när du bloggade som kommissionär. Ska du starta någon ny blogg nu?
– Jag vet inte om jag kommer att ha tid. Jag vet ju nu hur mycket tid det tar att blogga, i alla fall om man ska göra det själv, med en personlig touch. Jag får diskutera med mitt team hur man ska kunna följa det jag gör. Man kanske kan ha bloggar under resorna.
Ditt nya jobb blir väl en stor kontrast mot det gamla, med helt andra typer av problem?
– Ja, men det är samma utmaningar att jobba i stora och byråkratiska system. Det kommer att handla mycket om att använda de politiska kontakterna. Det är det de ser som min styrka, att jag kommer att ha en direktkanal till politiker och regeringar.
I intervjuer förra året verkade det som om du såg fram emot att få ta det lugnare, vistas i naturen och ta jaktlicens när du lämnat Bryssel. Men nu blir det inte riktigt så?
– Nej, det blir en väldigt kort lugn tid... Nu blev det lite känsligt, när han är med, säger Margot Wallström med ett skratt och tittar på maken Håkan, som sitter bredvid under NWT:s intervju.
– Det blir en kort återhämtning. Men det var därför jag inte ville lova att börja förrän efter påsk, jag måste få tid att packa upp kartongerna. Men det där med jägarexamen hoppas jag fortfarande kunna göra.
På tal om jaktlicensen, vad tycker du om den omdebatterade vargjakten som genomfördes tidigare i vinter?
– Är jag smart nu så avstår jag från kommentarer... Jag kan förstå båda sidors argument, men jag kan inte kommentera mer.
Men om du tar licensen är det inte för att du vill jaga varg?
– Nej, nej, gud nej. Men det vore kul att jaga älg och småvilt.
Hur var det på slutet i Bryssel, längtade du efter att få ta det lugnare eller kände du dig redo att hoppa på något nytt?
– Ibland kan man inte bestämma händelseutvecklingen, jag blev överraskad av att det här kom. Men jag har engagerat mig i de här frågorna länge. Sedan blev jag nominerad som kandidat till jobbet, och jag har gått igenom en uttagningsprocedur inom FN där bland annat generalsekreteraren Ban Ki-Moon personligen har intervjuat mig.
Kommer du att spela någon roll i den svenska valrörelsen i höst?
– Det blir ju begränsat, det är bara att inse. Jag kanske kan vara med på ett par evenemang, men inte i någon valturné. Man måste förstås också följa FN:s uppförandekoder. Det finns inget hinder mot att vara politiskt aktiv, men det gäller att sköta det på ett korrekt sätt.
Men känner du något sug efter en valrörelse?
– Jag har inte hunnit tänka på det, men för någon som har varit i politiken länge är det alltid speciellt med val. Ingen ska behöva tveka över var jag finns med mina sympatier, men realistiskt sett kommer jag inte kunna finnas med i det dagliga valarbetet. Jag hoppas kunna vara ett moraliskt stöd med några enstaka nedslag.
Om du får önska, vilka frågor hoppas du blir stora i valrörelsen?
– Miljöfrågorna. De renodlade miljöfrågorna tenderar att hamna lite i skuggan av diskussionen om klimat- och energipolitiken. Vilket är synd, det finns jättestora miljöutmaningar kvar, inte minst när det gäller tillgången till naturresurser.
Du har en väldigt speciell popularitet inom socialdemokratin, och trycket har varit så stort att du flera gånger har fått gå ut och markera att du inte vill göra inrikespolitisk comeback. Varför har du den här statusen, tror du?
– Jag tror att det delvis kan förklaras med att jag är på avstånd från vardagsbesluten, där man måste kompromissa och aldrig kan tillfredsställa allas behov. Det är kanske lättare att glorifiera någon som inte är nedsolkad av den dagliga debatten. Men om folk sedan tycker om mitt engagemang, då är jag glad och hedrad av det.
I höstas kom det som kallades den första biografin om dig, skriven av journalisten Emily von Sydow, utan din medverkan. Har du läst boken?
– Bara delar, och det räckte, jag upptäckte att det var fullt av sakfel. Hon har bara gjort en intervju med mig under fem års tid... Men folk får skriva vad de vill, det kan man aldrig hindra dem från.
Kommer det någon egen biografi framöver?
– Ja... Jag försöker att skriva, men jag måste bli lite flitigare med det.
Namn: Margot Elisabeth Wallström
Född: 28 september 1954 i Västerbotten
Bor: Hammarö
Yrke: Nyutnämnd som FN:s särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter. Tidigare bland annat EU-kommissionär, socialminister, kulturminister, chef för TV4 Värmland, riksdagsledamot, banktjänsteman, SSU-ombudsman och ordförande för SSU Värmland
Familj: Maken Håkan, sönerna Viktor och Erik
Fritidsintressen: Läsa, åka skidor och att vara i naturen
Favoritförfattare: Torgny Lindgren och Philippe Claudel
Favoritfilm: Himmel över Berlin (regi Wim Wenders, 1987)
Barndomsdröm: Lärarinna
Framtidsdröm: Att få ett sabbatsår
Favoritresmål: Brasilien
Sommar Vinter
Teatersalong Fotbollsläktare
Barroso Prodi
Persson Sahlin
Värmlandskorv Brysselkål Surströmming
