19 december
GOD MORGON
Advent, betyder ankomst.
”Advent, advent!
En dörr som står på glänt
till allt om i ett jordeliv
av längtan mig har bränt.”
(Harriet Löwenhjelm)
Advent, domino. Det är Herrens ankomst bibeln syftar på. Här, på vårt
norra halvklot, är det årets mörkaste tid. Våra hem rymmer under den här
tiden en, eller flera adventsljusstakar. Ett eller flera ljus tänds för
varje söndag fram till jul. Än populärare bland barn är adventskalendern. En
lucka, en liten överraskning, varje dag fram till den efterlängtade
julaftonen.
Vad går jag här och väntar på,
som gör mitt hjärta ljust och lätt?
Det är julen rätt och slätt.
Jag räknar dagarna, som gå:
Det blir min pojkes jul i år,
den första jul som han förstår.
(Erik Blomberg)
Denna vår ljuslängtan är förstålig och blir nog lite mer för
varje år. Inte brydde jag mig om vintermörkret när jag var ung. Nu tänder
jag små ljus i mitt hem. Det lyser i de flesta skrymslen. Små och stora ljus.
Nyligen hemkommen från en liten frankrikeresa bländas jag av vårt nordiska hemmaljus. Där, märktes vid kvällspromenad. I den lilla byn, var det mörkt, mycket mörkt i hemmen. Endast i ett rum fann belysning. Det var där man vistades.
Så var det också i min barndomshem. Energikris, fick man lära sig.
Släck ljuset efter dig, sade medveten och ekonomisk far. Nu skulle far
blivit upprörd över allt detta ljusslöseri. Men jag blir hellre lite sur
över en lite dyrare elräkning, än att jag blir ledsen i mörkret. Så jag
tänder mina ljus och låter det brinna.
Nu har vi tänt vår glittrande gran
– de lyser så vänligt, de vita ljus,
och det så förunderligt torrt och varmt,
mitt fattiga, låga hus.
(Paul Lundh)
Vi vet att allt vänder. Att det är mörkast före gryningen. Snart, på
måndag, är vi mitt i tunneln. Vill vi, så anar vi ljuset, där, på andra
sidan. Det är mörk och dött nu, som gräs under frost och snö. Men vi,
människobarn, vi som vill, går vidare, genom mörka tunnel, mot ljuset.
Nu tändas tusen juleljus
på jordens mörka rund
och tusen, tusen stråla och
på himlens djupblå grund.
(Emmy Köhler)
James Bond och Nils Ferlin har drömmarna gemensamt.
James Bond, alias Ian Flemming. ”You only live twice!”, sa James. ”Once for your self, once for your dreams.”
Man lever bara två gånger. En gång, ditt eget liv, en gång dina drömmars.
Nils, Nils Ferlin, hade sina tankar i dikten ”Drömmar”.
Vad ger du mig i julklapp i år min vän?
– Lite drömmar, drömmar i det blå.
Men någonting blir det ändå om jag får, min vän?
– Allt du vill ska du hjärtligen få.
Kanske ger du mig av drömmar en ring, min vän?
– Kanske ger jag dig av drömmar en ring.
Fastän drömmar är väl faktiskt ingenting, min vän?
– Nej drömmar är ju nästan ingenting.
Vad ska man då tro, min vän?
– Drömmar kan man leva på och tro:
Ur oro kan det skimra och gro, min vän,
på längtan kan det hela bero.
Från oss alla, till er alla:
En riktigt God Jul
