22 september
GODMORGON
De stjärnor han drack, en augustikväll 1693, var ett bubblande vin, som sedan fått namnet Champagne.
Paradoxalt nog hade Dom ansträngt sig för att bli av med bubblorna. Men, tack och lov, utan framgång.
Kanske var det inte Dom Pérignon som uppfann champagnen, men hans arbete med drycken har satt sina pärlande intryck. Bland annat experimenterade han med olika druvor och han införde kraftigare glasflaskor och korkar som stod emot trycket från kolsyran.
Detta får mig lätt sökt att tänka på en tågresa jag gjorde genom Sibirien för väldigt många år sedan. I Sibirien pratade man med stjärnorna på ett hela annat vis. Sibiriens invånare har sin speciella istermometer, som tycks vara osviklig. Det märks hur kallt det är när man pratar. Fryser andedräkten så snabbt att iskristallerna klirrar mot varandra, ja, då har termometerns alkoholpelare krupit under 50 minusgrader. Detta sätt att mäta kylan kallas för att ”samtala med stjärnorna”. Att i dessa trakter använda sig av kvicksilver i termometrarna är inte ens att fundera på. Kvicksilver tål inte mer än cirka 38,3 minusgrader, medan ren alkohol klarar av 114,3 minusgrader.
Det skall tilläggas att vodkan som saluförs i en butik nära dig på den sibiriska tundran anses drickbar först vid 95-procent.
40-procentig vodka, det är rena bordsvattnet i dessa trakter. Under den sju dygn långa resan dracks det båda vodka och ryskt bubbel så länge det fanns. Vi hade väl inte så mycket att säga varandra mer än ett försynt ”nastarovio” och ”skål” till varandra.
Lite kontakt fick jag med en ung man på väg till Vladivostok för att studera. Han bjöd på svamp och bär som fanns att köpa vid stationerna. Vi fann ett gemensamt språk i ett schackspel. Spelets regler kända inga språkförbistringar. Att han var mig överlägsen berodde vare sig på vodka, dryck eller språk. Schacket var, och är, en nationalsport i dessa trakter.
Stjärnorna hade vi också gemensamt. Dom Perígnons drickande stjärnor och de sibiriska böndernas samtalande stjärnor.
Man kan inte räkna dem alla
sägner och sånt man hör...
Det sägs att en stjärna skall falla
var gång när en människa dör -
Lyhörd i nätternas kyla
och vindarnas frusna musik
hundarna hörde jag yla,
som hundar yla för lik,
änkorna hörde jag skrika
och barnen snyfta för bröd -
- Stjärnorna kvittar det lika
om någon är född eller död.
(Nils Ferlin)
Var god samtala med stjärnorna på ert eget vis, manar:
Chefredaktör´n








































































