Hjälp barn som far illa
RÄDDA BARNEN
Det kan vara första tecknet på att allt inte står rätt till på hemmaplan.
Tillsammans kan vi hjälpa dem som har det jobbigt hemma – bara vi vågar agera.
;)
;)
Foto: Kerstin Herö [Förstora]
Det är inte ovanligt här i Värmland att barn som växer upp med föräldrar som missbrukar, misshandlar eller är psykiskt sjuka. Och att bara 100 av de 5 000 barn som har det jobbigt hemma går i stödgrupper är beviset på att samhället har en lång väg kvar framför sig.
Som utomstående kan det vara svårt att se när ett barn inte mår bra. Men det finns varningsbeteenden. Lars Österdahl, ordförande på Rädda Barnen i Karlstad, vet vilka fyra olika typer av barn man ska vara uppmärksam på.
– Den första är hjälten, barnet som har blivit som en förälder åt sina egna föräldrar. Den andra är rebellen, det barn som verkligen agerar ut sina känslor. Clownen är den tredje typen, det barn som hela tiden försöker dölja att det ser tragiskt ut på hemmaplan – den som försöker vara rolig för att andra ska uppmärksamma honom. Den sista typen är den som kallas tapetblomman, i regel en tillbakadragen och tystlåten tjej.
Att dessa typer av barn är vandrande varningstrianglar håller Malin
Lindgren på Familjehuset i Karlstad med om.
– Men det betyder inte att alla barn som beter sig på det här sättet mår dåligt, utan det krävs en mer samlad bild som styrker att det förhåller sig så, understryker hon.
Många barn som mår dåligt vågar inte söka hjälp själva. Det kan bero på att de är rädda att föräldrarna ska få reda på att de har berättat hur det är hemma.
Vi utomstående måste ta ansvar för att dessa barn ska må bra. Men hur ska man agera då man märker att ett barn inte mår bra? Skolpersonal och andra som jobbar med barn har en plikt att anmäla om de misstänker att ett barn inte har det bra hemma.
– Som utomstående har vi däremot ingen sådan plikt, säger Lars Österdahl. Men det betyder inte att man ska låta bli. Tvärt om, det är viktigt att våga agera i syfte att hjälpa.
Rädda barnen handlar i dag mycket om att backa upp, stötta och
bilda stödgrupper för barn som lever bland annat med föräldrar som
missbrukar, våld i hemmet eller psykiskt sjuka föräldrar. Kommunen har
liknande stödgrupper.
– Vi jobbar utifrån principen ”barnens behov i centrum”, förklarar Malin Lindgren. Detta innebär inte bara att stötta barnets behov utan även att jobba med föräldrarnas förmåga samt familj och miljö.
Therese Bergquist
SPM 3A, Sundstagymnasiet, Karlstad
Sedan 2006 har anmälningar av barn som far illa ökat med nästan 100 procent. Detta beror troligtvis på att fler vågar anmäla.
En anmälan betyder inte att barnet omhändertas. Är barnet under 18 måste de sociala myndigheterna ha vårdnadshavarens godkännande för att få hjälpa till, utom i väldigt allvarliga fall.
Socialen har oftast inte översikt över barnet i mer än 4 månader, så anmäl gärna fler än en gång om problemet kvarstår.
