Personligt om droger och alkohol
;)
;)
Titel: Tilt
Skapare: Antologi
Förlag: Galago (2008)
Antologin blandar humor med allvar där en del serier strålar starkare än
andra. En av dem är Nickan Jonassons korta serie om två syskon som tjafsar
med varandra om de verkligen ska ut och supa eller inte, fast de har lovat
sin mamma att inte göra det. Den porträtterar en livstörst och
äventyrslängtan som med lätthet hittas bland tonåringar, kontra respekten
för sina föräldrar. Nickans serie är dessutom ovanligt vältecknad för att
vara med i en av Galagos produktioner, därtill är den vackert färglagd.
Stina Hjelms ”Jag har hört att” har samma känsla som Jonassons serie och
kommenterar några av de mest dumma myter som finns om alkohol och droger.
Till exempel att det blir starköl om man blandar druvsocker med folköl.
Långt ifrån alla serier är humoristiska. Några mer
allvarsamma serier är Fabian Göranssons ”Narkotisk nation” som med en
politisk vinkel ger en bild av ett land som Bolivia vars ekonomi har blivit
beroende av narkotika på mer än ett sätt. Här belyser han hur samhällets
alla skikt påverkas, även de svältande gatubarnen som dövar hungern med att
sniffa lim. En annan historia som står ut från de andra och belyser en annan
del av missbruk är Lina Neidenstams ”Den barmhärtiga Betty Ford”. Serien ger
en bild av medberoende som också är en allvarlig del i missbruksproblematik.
Neidenstam berättar om Betty från Katrineholm som dras till killar med
drogproblem. Hon tror inte att hon är värd mer än en kille med problem och
döljer därför hans problem för andra. Självklart är det en negativ spiral
som huvudpersonen till slut tar sig ur, på sätt och vis i alla fall.
Antologin är framtagen i samarbete mellan serieförlaget Galago och
den ideella organisationen ALMAeuropa. ALMA arbetar för att informera,
utbilda och utveckla arbetsmodeller samt skapa opinion för ett samhälle som
präglas av humanism och respekt för de mänskliga rättigheterna. ”Tilt” är
tänkt att fungera som ett underlag för diskussioner kring alkohol och
narkotika med ungdomar utan pekpinnar. Utifrån serietecknarnas egna
berättelser bjuder serierna på glimtar ur verkligheten. Det är en
genomarbetad antologi som vidrör alkohol och droger från många håll och
säkert lär ungdomar en del. Serierna är lättlästa och personliga utan att
bli privata. Därför är ”Tilt” ett bra initiativ och trevlig läsning som inte
bara kan uppskattas av elever på högstadiet och gymnasiet.
