Människans behov av regler
BOK
Claes Gustafsson (red)
(Santérus Academic Press)
Människan har en obändig längtan efter att göra tillvaron, som både är obegränsad och bråkig, hanterbar genom att stoppa in den i regler som hon sedan kan följa. Förmodligen är det här en process som pågått så länge vi kallat oss människor, säkerligen förbunden med framväxten av en allt mer omfattande kunskap och erfarenhet som lockat till att ställa upp regler eller normer. Idag är det svårt att överhuvudtaget ta ett steg utan att samtidigt kliva in i nya djungler av regler. Det som från början var till för att förenkla världen är på god väg att komplicera den.
Regler civilisationens ryggrad behandlar ett ämne det skrivs för lite om. I alla fall utifrån ett perspektiv där även drivkrafter till- och längtan efter regler beskrivs. Ett antal främst ekonomiska forskare tar här oväntade grepp genom högst avgränsade infallsvinklar. Det hela blir ofta intressant och faktiskt roligt.
Alf Rehn skriver om köandets logik. Ett av tillvarons vardagsområden
där vi, ofta utan att vara fullt medvetna om det, har kunskap om vilka
regler som gäller. Det är förstås inte okej att tränga sig före, inte heller
att stå kvar på samma fläck om personen framför tar myrsteg framåt. Att
lämna kön för att plocka på sig fler varor och sen ta tillbaka sin plats är
inte att tänka på. Vill man ha något mer i varukorgen måste man genom mer
eller mindre gymnastiska ställningar försöka behålla en fot i kön och
sträcka sig efter det man saknar. Brott mot dessa fixa regler resulterar i
lågmälda grymtanden eller illasinnade blickar men, som Rehn konstaterar,
sällan något mer. En annan outtalad regel tycks vara att man i kön ska hålla
sig dämpad och avvika så lite som möjligt från flocken.
Köreglerna har existerat innan de satts på pränt, ungefär som
språket existerade före grammatiken. På kärlekens område håller det möjligen
på att bli tvärtom. Genom internetdejting och dejtingkulturens genombrott,
har en hel genre av litteratur uppkommit. Här utlovas läsaren framgång hos
motsatta könet om hon bara följer en mängd regler, som ibland är rena
fantasifoster ur författarens huvud. David Sköld företar en smärre massaker
av den konservativa Reglerna Handbok för giftaslystna kvinnor, där kvinnor
uppmanas att inte skratta eller prata för mycket och aldrig själva ta
initiativet till en dejt.
Där Michel Foucault skrivit om regler som en historisk
dresseringsprocess, vill Sköld hellre betona frivilligheten i det hela. Vi
läser den här typen av böcker för att vi själva vill och för att vi längtar
efter att träffa någon. Vi underkastar oss alltså reglerna för att vi hoppas
på en belöning. Det ligger något i det. Men jag tror att böckerna utövar en
påverkan på oss som begränsar frivilligheten. I takt med att någon
formulerar en regel och allt fler känner till den, kommer den att färga hur
folk beter sig. Och det gäller oavsett om man bestämmer sig för att följa
eller bryta den.
Frågan är om den valfrihet som många kostymklädda politiker
idag talar om verkligen existerar. Det är inte att lätt att göra ett fritt
val i en värld där antalet regler bevisligen bara blir fler, och inte sällan
av kommersiella anledningar. Vett-och-etikettsböcker, litteratur om
självförverkligande, skapandet av licenseringar till exempelvis coacher och
projektledare gör inte verkligheten mindre komplicerad, men är lönsamma
marknader och får antalet accepterade förhållningssätt att minska. Det sker,
för att citera George Ritzer, en McDonaldisering av tillvaron. En allt
större del av vår kultur rationaliseras och standardiseras. Reglerna behöver
inte vara kloka eller väl underbyggda för att i praktiken strypa
möjligheterna till vilka val som kan göras. Människan är på gott och ont ett
flockdjur, men behovet av ensamvargar som vågar ta egna vägar ökar.
