Oksanen bjuder på högspänning

BOK

Utrensning
Sofi Oksanen
Översättning: Janina Orlov
(Albert Bonniers Förlag)
Publicerad: 2010-02-01 07:30
Sofi Oksanen är estnisk-finska och skrev sin bok "Utrensning" ursprungligen som en teaterpjäs.
Foto: Toni Härkönen
 [Förstora] 

Se på mig! Den önskan går som en stöt genom tonåriga Aliide en dag på sent 1930-tal på en estnisk kyrkogård. Hon har just fått ögonen på Hans, mannen som från och med nu kommer att stå i centrum av hennes liv. Med det är hennes äldre syster Ingel han kommer att se, förälska sig i och bilda familj med.

Lystern är intensiv inte bara kring denna scen utan oavbrutet i Sofi Oksanens roman Utrensning. Inte konstigt att den som enda finska roman någonsin fått både Runebergs- och Finlandiapriset. Den utspelas i Estland, Ryssland och Tyskland. Själv är den 33-åriga författaren till hälften est, till hälften finska. Först skrev hon sin berättelse som drama och Dramaten hör till de scener där pjäsen uppförts.


Språket, laddat med högspänning, sprakar och glöder. Berättelsen kastar sig handlöst mellan år då tyska soldater avlöstes av sovjetiska i Estland, familjer splittrades genom onaturlig död eller deportation och människans grymhet tog för sig. Motståndsrörelse slipas mot framväxande kommunism.

Skeendena speglas genom enskilda människoöden. Dagen då Hans blick föll på Ingel förlorade Aliide inte bara chansen till kärlek utan också systern med vilken hon dittills delat allt.

Aliides framtida val styrs helt av hennes bindning till Hans. Hon offrar syster och systerdotter och tar på sig förrädarens skam för hans skull. Grandiost skildrar Oksanen det pris denna kvinna och hennes närmaste får betala. Med stram språkkänsla målar författaren upp krigets och underkastelsens helvete och vad som sker med människor när det de görs till offer.


Ålderdomligheten vidlåder vardagens handlingar. Här doftar det ur kittlar och grytor och konservburkar fylls. Gamla bröllopsseder får sin tragiska markering och människor lever sida vid sida utan att blotta sina hemligheter.

Märkligast är hur Sofi Oksanen lyckas bygga upp läsarens sympati för Aliide, denna ensamma hatade kvinna med en död kropp gömd under golvbräderna. I bokens inledning ställs hon ansikte mot ansikte med en dödsförskräckt, illa tilltygad flicka, som kommer att slå in en sprängkil mot det förgångna. Sen kastras man mellan tidsplanen medan spänningen dras åt, politiska skeenden tar form och människorna kämpar med livsdramat.

Inger Dahlman
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
Webbfrågan
Ska du följa Svenska rallyt?
Välkommen Mary
FLER

Visa upp er baby på nwt.se!

Mejla in en bild till oss. Så här gör du, enkelt och gratis!

I garaget trivs azalean.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.

Nöjen & evenemang

Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se
billiga resor