"En av de viktigaste banbrytarna för svensk konst"
KULTUR
I torsdags anlände en av Axel Törnemans mest berömda målningar, Nattcafé från 1905, till Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad.
;)
Foto: Jonna Säll [Förstora]
;)
Foto: Matz Jansson [Förstora]
;)
Foto: Tord Lund [Förstora]
;)
Foto: Hans Törneman [Förstora]
;)
;)
;)
Foto: Jonna Säll [Förstora]
Axel Törneman är en av våra riktigt stora svenska konstnärer och han var ifrån Värmland. Trots det är det få i Värmland som har hört talas om honom och ännu färre är de som kan peka ut hans verk.
– Konstigt nog är det så att inte många vet vem han var. Jag tror att han var för modern och djärv i sin konst för värmlänningarna. Och sen lämnade han Värmland väldigt tidigt. Vem betraktar Törneman som en värmländsk konstnär? Nästan ingen. Men han har gjort fantastiska motiv av gruvarbetare i Värmland, säger Hans-Olof Boström, professor i Konstvetenskap.
I dag räknas Axel Törneman till förtruppen av expressionister och modernister vad gäller svensk konst.
– Han var en av de tidiga expressionisterna fast han var mer påverkad av det tyska än det franska vilket gör honom mer originell. Och han var en av de viktigaste banbrytarna för modernismen i svensk konst. Tyvärr dog han ung, hade han levt längre hade han säkert blivit lika omtalad och välkänd som Grünewald och Hjertén, menar Hans-Olof Boström.
Få verk i Värmland
Värmlands museum äger endast två verk av Axel Törneman. Museiintendent Anna Skoglund tror att anledningen till att han kan ha fallit i glömska är just att det finns så få verk av honom i Värmland:
– Törneman sålde inte så många verk i Värmland, vare sig till institutioner eller privatpersoner. Han lämnade Värmland och återvände aldrig, det är några av anledningarna till varför han föll i glömska här, menar hon.
I Persberg, utanför Filipstad, växte han upp i Jan-Ers-gården alldeles vid järnvägen. Familjen hade det gott ställt då hans far arbetade som ingenjör vid sprängämnesfabriken. Men Axel levde för sitt måleri och det var den drivkraften som fick honom att lämna Persberg .
– En vild men intressant hypotes är hur den ekonomiska och sociala situationen i östra Värmland påverkar konst och kultur. Hela trakten kring Filipstad har på något sätt fallit i glömska trots fantastiska konstnärer. På Törnemans tid var det omöjligt att driva en internationell konstnärlig karriär från Filipstadstrakten, det är svårt, men inte omöjligt, även i dag, säger Anna Skoglund.
Studerade i Göteborg
Efter flytten studerade Axel Törneman vid Valands konstskola i Göteborg, där flera av Sveriges mest välkända konstnärer, så som Carl Larsson och Bruno Liljefors, har arbetat. Ett par år ska han sedan ha tillbringat i München där han utvecklade sitt måleri i riktning mot den tyska symbolismen och expressionismen. Men precis som många andra av sekelskiftets konstnärer så var det så småningom till Paris som han begav sig för att pröva lyckan.
Men vem var denna Axel Törneman, som få av invånarna i hans hembygd och övriga Värmland verkar ha hört talas om?
– Min pappa brukade berätta om honom som en stark karl, men det kanske var en pojkes bild av sin far. Andra har beskrivit honom som klen men det kan ha att göra med hans magproblem. Framåt medelåldern så började magen bryta ner honom och han var inlagd på sjukhus flera gånger, beskriver sonsonen Hans Törneman.
Enligt Hans Törneman påstod Axels vänner, från tiden i Paris, att det enda sättet att hitta honom var att följa de papperslappar med skisser som han målat på servetter i kaféer runt om i staden.
När han sedan flyttade till Stockholm ska hans ateljé ha legat alldeles intill konstnären Isaac Grünewalds ateljé på Katarinavägen. Och Hans Törneman berättar att Isaac Grünewald flera gånger ska ha anklagat Axel för att ha varit alltför traditionell i sitt måleri. De två konstnärerna ska, enligt flera källor, inte ha kommit vidare bra överens.
– Han var en färgexpressionist med traditionella motiv. Kanske är det just där han skall placeras, som en av de viktiga bärande pelarna för den nya svenska konsten. Länken över till det nya, förklarar Anna Skoglund.
"En internationell konstnär"
Under en period ska Törneman även ha haft ateljé i samma hus som skulptören och värmlänningen Christian Eriksson, på Södermalm i Stockholm. Men trots den gemensamma Värmlandskopplingen verkar han inte ha haft någon närmare koppling till Rackstadkolonin. Och enligt Hans-Olof Boström hörde Axel Törneman till en av de som bröt mot Rackstadgruppens nationalromantiska måleri.
– De flesta medlemmarna i Rackengruppen höll sig relativt lokala. Törneman var en internationell konstnär med sitt genombrott på höstsalongen i Paris 1905. Kanske kan man säga att Rackenkonstnärerna har betytt mera för värmländsk konst och Törneman mer för nationell konst, menar Anna Skoglund.
Mot slutet av sina levnadsår släppte Axel de tunga, mörkare färgerna i sitt måleri och valde i stället ljusare kulörer.
– Hade han levt längre så hade han nog fått en lättare och ljusare färgskala, spekulerar Hans Törneman.
Kopplingen till barndomshemmet i Värmland har hela tiden funnits där, trots att han lämnade det i unga år. Och han hade god kontakt med sina föräldrar i Persberg - även när han bodde utomlands. Många av breven, liksom flera av hans tillhörigheter, finns bevarade i en kista i Kungliga biblioteket i Stockholm.
I dag är det framför allt genom hans väggmålningar som många känner igen hans stil. Riksdagshuset och Stockholms stadshus är två av de byggnader där man kan titta på hans väggmålningar.
– Intrycket som jag har fått av honom är just att han var en väldigt intensiv arbetsmänniska. Han kunde arbeta dygn i sträck. Att ge sig in i att måla stora väggmålningar och målningar som Nattcaféet säger att han var väldigt ambitiös, menar Hans Törneman.
Levde: 1880-1925, avled 45 år gammal i blödande magsår.
Yrke: Konstnär
Född och uppväxt: Persberg, Filipstad. Gift med den norska operasångerskan Gudrun Høyer-Ellefsen.
Aktuell: Målningen Nattcafé ropades in vid en auktion hos Stockholms auktionsverk den 25 maj och hänger nu i NWT:s entré.
