Glaskonst färgad av graffiti och musik
KONST
Detta är vad som finns i glaskonstnären Peter Hermanssons tidigare bakgrund, inte renodlad glaskonst.
– Jag är en glaskonstnär utan glasbakgrund, säger han skämtsamt.
Men som glaskonstnär är det han nu ställer ut på Arvika konsthall.
Peter Hermansson kommer från Västerbotten - dialekten är tydlig - men bor i glasblåsandets Småland.
– Jag har en bakgrund som bildkonstnär och musiker och som ung höll jag på med graffiti...
Kanske fanns glaskonsten med tidigt ändå?
– Läste en bok om glaskonstnären Eva Englund på Orrefors, då var jag i femtonårsåldern. Förmodligen fanns minnet av den boken i bakhuvudet.
När Peter Hermansson var i 30-årsåldern skedde förvandlingen.
– Jag insåg att jag borde ägna mig åt glas på ett seriöst sätt...
Och bland de mest seriösa sätten att skaffa sig kunskaper var då att utbilda sig på Orrefors.
Peter Hermansson var där under två år. Träffade ungefär samtidigt glasblåsaren Mikael Johansson, som har hytta i Pukeberg i småländska Nybro.
– Det är Micke som blåser glaset, jag gör de ämnen och blästrade bilder som vi utgår ifrån. Ja, det är ett nära samarbete, så är det ju nästan alltid inom glaskonsten: En konstnär samarbetar med en hantverkare.
Det konstglas som Peter Hermansson gör är utfört i så kallad
graal-teknik, en inriktning som förknippas med många av de allra största
inom svenskt glas.
Hans pjäser är stora. Ofta cirka halvmetern höga.
Han tror för övrigt att tonårstidens övningar i graffitikonst ”ekar” i hans aktuella glaskonst.
Graffiti är någonting mycket urbant, någonting förknippat med stadsmiljöer.
– I min glaskonst försöker jag lyfta in detta och ge mina verk en urban touch, säger Peter Hermansson.












































































