nwt.se - Värmlands museums skapare i nytt ljus

Som ett kinesiskt tempel i en omgivning inspirerad av Taj Mahal.
Många Karlstadsbor är stolta över Värmlands museum som invigdes 1929, men hur fantastisk är byggnaden jämfört med annat i den berömda arkitektens stora produktion?
Anita Stjernlöf-Lund vet.
Hon har sett varje känd byggnad Cyrillus Johansson ritat. Hon har fotograferat, forskat och skrivit om varje hus, och sökt sanningarna om Cyrillus Johansson som arkitekt, husägare, trädgårdsmästare, make och far.
Sedan har Anita Stjernlöf-Lund lagt foton och texter i en 334 sidor tjock bok av alldeles särskilt och påfallande vackert slag.
Det tog tio år. För Anita Stjernlöf Lund, författare, formgivare och förläggare från Karlstad, tackade nej till ett större förlag och valde att göra allt själv. Hon såg boken som ett verk; bilderna, texterna och formen är ett och kunde inte delas på fotograf, skribent, förläggare och formgivare.
– Jag har arbetat fram boken som en skulptör tar fram sitt konstverk.
Cyrillus Johanssons son Lars Cyrillus, som kommit från Lidingö för att hämta böcker, har bara lovord för Anita Stjernlöf-Lunds bok.
– Jag har ibland fått tårar i ögonen när jag läst den. Först nu inser jag hur mycket farsgubben hann med.
”Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund” heter boken, och det ger en antydan om den upptäcktsfärd genom Sverige Anita Stjernlöf-Lund gjort i sitt sökande efter mer och mindre kända byggnader av Cyrillus Johansson. Objekten fyller 200 sidor i boken. Där finns också husen som aldrig blev byggda, bland annat ritningar på ett kapell som skulle ha byggts i Uddeholm.
Andra halvan av boken visar livsverket i skenet av människan Cyrillus Johansson. Anita Stjernlöf-Lund börjar historien när Cyrillus Johanssons far och farbror kom till Karlstad för att hjälpa till att bygga staden efter branden 1865. Farbrodern Lars Johansson kom att bli en av Karlstads största byggmästare, och ansvarade för uppförandet av tingshuset och läroverket vid Stora torget.
– Anita och hennes bok har lärt mig mycket om farfar och hans bror, säger Lars Cyrillus. Pappa hade aldrig tid att redogöra för sådana saker.
Den store arkitekten var inte lika framgångsrik i sin roll som far. Lars Cyrillus kan bara bekräfta den bild av en ganska ointresserad och frånvarande far som Anita Stjernlöf-Lund tecknar i boken.
– Far hade ett så enormt intresse för sitt yrke, och det gick ut över familjen.
– Men ingen skugga, säger Anita Stjernlöf-Lund, vi ska komma i håg att detta var en annan tid och Cyrillus Johansson levde som många andra framgångsrika män på den tiden.
För tio år sedan gav Anita Stjernlöf-Lund ut boken ”Cyrillus Johanssons museum. Soltemplet i Karlstad” efter att ingående ha studerat minsta tecken i den säregna byggnaden. Nu har hon stillat oron i själen med denna stora tunga bok, den första om arkitektens hela produktion.
– Det finns ett stort intresse för Cyrillus Johansson i dag. Vi har kommit in i postmodernismen. Funkisen har dominerat så totalt i Sverige men nu stannar vi upp och blickar bakåt igen, vi ser det som fanns före funktionalismen men också arkitekter som Cyrillus Johansson som vägrade att vända kappan efter vinden och infoga sig i huvudfåran.
– Pappa tog det som en personlig skymf att funktionalismen fick en sådan utbredning, säger Lars Cyrillus.
Det finns tre, fyra mycket kompetenta personer som står beredda att fördjupa sig i den forskning som Anita Stjernlöf-Lund nu lagt grunden för säger Lars Cyrillus.
– Det kändes viktigt att komma först, säger Anita Stjernlöf-Lund. Nu är historien skriven från Karlstad, inte från Stockholm.
Det handlar om ett hus i Karlstad som ska ha sin rättmätiga roll i denna historia.
Är Värmlands museum så fantastiskt då?
– Det är det, säger Anita Stjernlöf-Lund.
– Det var ett av få arbeten som farsgubben var riktigt nöjd med, säger Lars Cyrillus. Han var inte bara glad och stolt, han var lycklig över denna byggnad.

Värmlands museums skapare i nytt ljus

Praktverk om Cyrillus Johansson