Tre kvinnor och brevvänner i Landskrona

KULTUR

I Kungliga bibliotekets arkiv förvaras de cirka 800 brev, som väninnorna Selma Lagerlöf, Anna Oom och Elisa Malmros skrev till varandra åren 1886 - 1937.
Denna bitvis helt fascinerande brevväxling utgör ett pågående och verkligt imponerande bokprojekt av Lena Carlsson i Landskrona.
Den första volymen (1886 - 1913) utkom i höstas, på förlaget Litorina.
Boken, formgiven av Christer Sandberg (som också är bildredaktör ocvh svarar för research), har nu utsetts till Vackraste Värmlandsboken år 2009.
Publicerad: 2010-03-18 07:30
Lena Carlsson har sammanställt del 1 i ett stort Selma-projekt med Landskrona som bas. [Förstora] 
Lena Carlssons bok om tre kvinnors – bland dem Selma Lagerlöf – brevväxling har utsetts till Vackraste Värmlandsboken 2009. [Förstora] 
Vykort från Selma Lagerlöf, ett av de brev/vykort som ingår i Lena Carlssons bok. [Förstora] 
Selma Lagerlöf under tiden som lärare i Landskrona [Förstora] 
Anna Oom, Selma Lagerlöfs väninna, brevvän och lärarkollega. [Förstora] 

Medan de stora bokförlagen trycker limhäftade böcker på billigt papper – som gulnar och vittrar sönder – går flera små och kvalitetsmedvetna förlag i en annan riktning.

Litorina förlags Selma, Anna och Elise av Lena Carlsson är ett sånt exempel. Det är verkligen en vacker bok, men inte enbart en vacker Värmlandsbok: Selma Lagerlöfs Värmland finns förvisso med i boken, men det är Landskrona i Skåne som det mesta på ett eller annat sätt kretsar kring.

Selma Lagerlöf flyttade till Landskrona 1885; hon var då nybliven lärarinna och var på väg till sin första tjänstgöring.

Den skulle också bli hennes enda lärarinnetjänst eftersom hon fick anledning att ägna sig på heltid åt annat.

Hon kom att stanna i tolv år i Landskrona, en plats där en stor del av hennes viktigaste arbeten skrevs.

Tvärtemot vad flera forskare har påstått - och detta konstaterar Lena Carlsson i sin inledning - var Selma Lagerlöf inte så ensam i Landskrona. Hon hade många kolleger och vänner som arbetade inom andra yrken. Elise Malmros var anställd på en bank.

Men Anna Oom var lärarinna och att döma av brevens formuleringar en mycket nära vän.

I vissas ögon är detta naturligtvis ett mycket känsligt ämne: Selma Lagerlöfs kärleksliv. På den tiden var kärlek mellan kvinnor i de bigottas ögon mer tabubelagt än kärleken mellan män.

Vår tid ser lyckligtvis annorlunda på detta. I Selma Lagerlöfs fall har det dessutom stor betydelse om hennes känslor riktades till kvinnor.

Om den kärleken fick man tiga, det bör ha påverkat även en så stark karaktär som Selma Lagerlöf, som inte kan ha varit okänslig för sin samtids hyckleri.

Därmed inte sagt att Anna Oom verkligen var en kärlekspartner, men de många breven har ibland formuleringar som i varje fall inte kan utesluta det.

Men det gäller ganska mycket av vad Selma Lagerlöf skrev i brevform under sitt långa liv, inte minst breven till Elise Malmros, den tredje brevskrivaren som bidragit till denna nästan 500 sidor stora och bildrika och förbluffande välredigerade bok.

Selma Lagerlöf omgav sig med en krets av nära kvinnliga vänner, så gott som samtliga präglade av den intellektets briljans som nog krävdes i umgänget med det spirande och senare blomstrande geniet. Anna Oom och Elise Malmros tillhörde denna krets, ja, men att döma av breven tillhörde de verkligen den innersta kretsen, åtminstone under åren i Landskrona, när bland annat ”Gösta Berlings saga” växte fram och grundlade Selma Lagerlöfs ryktbarhet.

Det är ett besynnerligt och slående faktum att de båda kvinnorna, Anna och Elise, var övertygade om att Selma skulle få Nobelpriset långt innan de manliga förstå-sig-påarnas motstånd hade malts ner. Den sortens vänskapsfull – eller: kärleksfull! – tilltro måste ha betytt oerhört mycket för Selma Lagerlöf.

Kontakterna med väninnorna i Landskrona upprätthölls under alla år. Breven till och från Selma Lagerlöf - att döma av boken - var aldrig rutinmässigt och platt skrivna.

Och några av de bästa breven skrevs inte av Selma Lagerlöf.

Vid sin sida hade hon under Landskronaåren minst två högt begåvade kvinnor som hade klunnat gå mycket långt litterärt sett.

Breven i denna på flera sätt tungt vägande volym - och fler är att vänta, detta är bara del 1! - kastar nytt ljus över Selma Lagerlöfs tidigare år.

I den meningen är Lena Carlssons bok en guldgruva för de forskare, som inte vill sitta av veckor i Kungliga bibliotekets salar och bläddra i originaldokumenten.

Även för den som inte forskar i Lagerlöfs liv och verk är breven en både spännande och underhållande läsning.

För alldeles bortsett från vad som kan vaskas fram om Selma Lagerlöf - och det är mycket - finns här möjligheter att göra en tidsresa tillbaka. Tillbaka till en svunnen värld, en värld med hästdroskor, gasljus längs gatorna, flickskolor, vidbrättade hattar och herrar i hög hatt...

Men trots denna inramning är det brev som sprakar av infall och ärlighet, värme och djupa insikter vi läser.

Mats Dahlberg
054-19 96 85
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
Webbfrågan
Behöver Värmland ett Lerin-museeum?
Välkommen Mary
FLER

Visa upp er baby på nwt.se!

Mejla in en bild till oss. Så här gör du, enkelt och gratis!

I garaget trivs azalean.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.

Nöjen & evenemang
Clarion Hotel Plaza karlstad: Sensus mfl

Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se
billiga resor