Sinfoniettans musikaliska vårblandning i Karlstad
KULTUR: Tim Burton och Haydns humor, Hesses kompis och Mozart
Men kanske han, som gjort ”Mars attacks!”, ”Batman” och nu är aktuell med ”Alice i Underlandet”, borde göra det.
För den svenske tonsättaren Schnelzers orkesterverk ”A Freak in Burbank” är inspirerat av filmregissören.
Och i morgon, torsdag, spelas verket i Karlstad, Albert Schnelzers barndomsstad.
Foto: Mats Dahlberg [Förstora]
Foto: Soppakanuuna/ Wikimedia commons [Förstora]
Albert Schnelzers internationellt uppmärksammade verk står på programmet för vårkonserten med Värmlandsoperans Sinfonietta.
Det delar utrymme med verk av Othmar Schoeck, Aulis Sallinen och Wolfgang Amadeus Mozart.
Publiken i Sundstaaulan rapporteras bli relativt stor; åtminstone klagar inte arrangörerna över biljettförsäljningen.
Just den vårkonsert, som dirigenten Mats Rondin inleder imorgon klockan 19.00 är ganska ovanlig.
I publiken sitter nämligen tonsättaren Albert Schnelzer själv, tillfällig återvändare till Karlstad, den stad där han började sin musikaliska bana.
Det första verket är ”Sommernacht” av den politiskt kontroversielle schweizaren Othmar Schoeck (1886-1957).
Schoeck, som studerade för Max Reger, kände Ferruccio Busoni, och var mycket mångsidig , räknade Nobelpristagaren och författaren Hermann Hesse till sin vänkrets.
Den som läser Hesses romaner möter ibland en gestalt - målare eller musiker - som i viss mån har Othmar Schoeck som förebild.
”Sommernacht” är också ett verk som till sin stämning har känslotrådar rakt in i Hesses verk.
Schoeck var länge en beundrad tonsättare.
Men senare mötte han problem genom att han upprätthållit kontakter med kolleger verksamma i Hitlertyskland. Han var inte nazist, möjligen naiv, men dylika nyanser uppfattades inte i tonsättarens neutrala hemland Schweiz, inte heller i andra länder.
Othmar Schoeck fick lida för detta.
”Sommernacht”, ett underbart stycke musik, som till sin känsla påminner något om Arnold Schönbergs ”Verklärte Nacht”, är ett av Schoecks finaste bidrag till 1900-talsmusiken.
Värmlandsoperans Sinfonietta dirigeras under torsdagens vårkonsert av en av landets finaste cellister, Mats Rondin, som gör karriär också som dirigent.
Han har arbetat med Sinfoniettan tidigare, han är mycket omtyckt av musikerna i Karlstad. Den känslan lär även andra orkestrars medlemmar dela.
Mats Rondin är alltså cellist. Det gör det mer än sannolikt att han och tonsättaren Albert Schnelzer har en hel del att tala med varandra om.
Inte bara för att Sinfoniettan uppför ”A Freak in Burbank”. Albert Schnelzer har också just fått en beställning på en cellokonsert för Göteborgssymfonikerna.
– Konserten blir 25 minuter lång och ska uruppföras tidigast nästa höst, beställningen gäller alltså för säsongen 2011 - 2012, berättar Albert Schnelzer som - inte oväntat - hoppas att Göteborgssymfonikernas chefdirigent Gustavo Dudamel leder uruppförandet. Dudamel är just nu en av världens mest efterfrågade yngre dirigenter.
– Men blir det inte han så finns det fler oerhört bra dirigenter som man samarbetar med i Göteborg, säger tonsättaren.
Albert Schnelzer har ungefär samtidigt som beställningen av cellokonserten hamnade på hans bord fått höra spännande nyheter om ”A Freak in Burbank”, det verk Sinfoniettan ska framföra.
Den danske dirigenten Thomas Dausgaard ska framföra Schnelzers verk i Kanada; han kommer att dirigera National Arts Orchestra i Ottawa. Något senare leder han Danska radions symfoniorkester i ett framförande av samma verk.
”A Freak in Burbank” började som ett verk som skulle knyta an till Joseph Haydns musik.
Men, berättar Albert Schnelzer, när kompositionsarbetet pågick läste han också en bok om Tim Burton, den fina filmregissören.
– Hos Tim Burton hittade jag - faktiskt! - en sorts humor som också finns i Haydns musik: Det där burleska, det oförutsägbara...
Mer och mer tog Tim Burton över som inspirationskälla.
– Till slut blev det 90 procent Burton och tio procent Haydn, säger Albert Schnelzer.
Under vårkonserten framförs även ett stycke av den finländske och samtida tonsättaren Alis Sallinen (född 1935), ”Don Juan Quijote”.
Konserten avslutas med Mozarts 39:e symfoni, ett verk i fyra satser, en symfoni skapad under sommaren 1788.












































































